Svenska Transhumanist Förbundet
STHF Projekt Filosofi

Modern Transhumanism

I dagsläget existerar det en mängd människor som betraktar sig som transhumanister och stödjer det transhumanistiska målet att förbättra det mänskliga tillståndet genom rationella medel. Däremot existerar det ingen gemensam filosofi som alla stödjer, även om det finns en hel del överlappning (Greg Burchs text om transhumanismen uttrycker "konsensustranshumanismen" rätt väl). Det finns dock ett par försök till att formulera en övergripande transhumanistisk filosofi.

Principia Cybernetica

Principia Cybernetica projektet är intressant eftersom det utvecklat sin filosofi oberoende av den övriga transhumanistiska debatten; de ansvariga hävdar att de fram till nu inte känt till transhumanismen. Deras filosofi sammanfaller dock mycket med andra transhumanistiska filosofier.

Principia Cybernetica försöker skapa en filosofi baserad på rön inom kontrollteori, systemteori och evolution. Grundtankarna är att system på alla nivåer har skapats av evolutionära processer, vilka leder till mer komplexitet och gör systemen mer adaptiva genom att ge dem mer kontroll över sin omvärld. Detta leder till "metasystemövergångar", där nya nivåer av kontroll uppkommer (t.ex. cellers organisation till flercelliga varelser eller individers organisation i samhällen).

I The Cybernetic Manifesto presenteras projektets filosofi. Här poängteras människans (och andra systems) fria vilja, kreativitet, frihet och förmåga att själv välja sina mål. Projektet ser global integration som något nyttigt, där målet bör vara att bevara den mänskliga arten och ekosystemets komplexitet för att maximera potentialen för fortsatt integration och evolution. Dessutom diskuteras möjligheten och lämpligheten av cybernetisk odödlighet, dvs att göra människans information och kontrollstrukturer oberoende av dess materiella bas.

Projektet låter inte bara cybernetisk teori informera sin filosofi, utan försöker använda cybernetisk teknologi (dvs. informationsteknologi) för att vidareutveckla den filosofiska processen genom att bygga upp sin filosofiska text som ett nätverk av hypertextnoder där kommentarer kan läggas till. Målet är att försöka motverka kunskapens fragmentering och istället integrera den till en större helhet.

The Hedonistic Imperative

David Pearce representerar en radikal hedonism. I The Hedonistic Imperative presenterar han ett hedonistiskt projekt vars mål är att avskaffa lidande och maximera njutning för alla levande varelser, och argumenterar för dess genomförbarhet, rationalitet och etiska nödvändighet. Denna hedoniska form av transhumanismen är ännu rätt liten, men stämmer väl överens med de tankar som på 70-talet populariserades av Wilson och Leary.

Extropianism

Extropianismen är den största och mest välkända gruppen av transhumanister, och för närvarande den mest framgångrika transhumanistiska filosofin. Även många icke-extroper håller med om stora delar av principerna, och det är troligt att de kommer att ha stort inflytande på utvecklingen av framtida transhumanistiska filosofier.

De extropiska principerna är basen för extropianismen; en extropian definieras som någon som håller med om de värden och attityder de uttrycker.

Principerna är (för närvarande) baserade på fem punkter (med minnesramsan "BEST DO IT SO"):

  1. Boundless Expansion: Seeking more intelligence, wisdom, and effectiveness, an unlimited lifespan, and the removal of political, cultural, biological, and psychological limits to selfactualization and self-realization. Perpetually overcoming constraints on our progress and possibilities. Expanding into the universe and advancing without end.
  2. Self-Transformation: Affirming continual moral, intellectual, and physical self-improvement, through reason and critical thinking, personal responsibility, and experimentation. Seeking biological and neurological augmentation.
  3. Dynamic Optimism: Fueling dynamic action with positive expectations. Adopting a rational, action-based optimism, shunning both blind faith and stagnant pessimism.
  4. Intelligent Technology: Applying science and technology creatively to transcend "natural" limits imposed by our biological heritage, culture, and environment.
  5. Spontaneous Order: Supporting decentralized, voluntaristic social coordination processes. Fostering tolerance, diversity, long-term thinking, personal responsibility, and individual liberty. Målet med extropianismen är att maximera extropi: Intelligens, information, liv, erfarenhet, mångfald, tillväxt och komplexa system, allt som motverkar entropin. Principerna syftar till att ge en bas för detta, en kodifiering av de värderingar som hjälper oss att nå framtiden.

    Obegränsad Expansion

    Ur extropisk synvinkel är förändring av olika slag central; komplexa system utvecklas ur enklare system, biologisk evolution leder fram till nya livsformer med nya egenskaper och memetisk evolution skapar ny information. Detta har hittills inte varit en riktad process (som positivisterna och Teilhard de Chardin ansåg) utan ett ständigt provande av alla möjligheter. Genom vår intelligens kan vi dock rikta vår egen utveckling på ett rationellt sätt, och övervinna biologiska och traditionella begränsningar.

    Många begränsningar är möjliga att övervinna (t.ex. begränsade resurser genom ny teknik eller rymdkolonisation), andra kan kringgås och vissa är rena inbillningar (som att vissa saker inte får förstås).

    No mysteries are sacrosanct, no limits unquestionable; the unknown will yield to the ingenious mind. We seek to understand the universe and to master reality up to and beyond any currently foreseeable limits.

    Självförändring

    Självförändring syftar till att man tar ansvar för sitt liv och försöker uppnå högsta möjliga grad av fysisk, intellektuell, moralisk och psykologisk excellens. Det kan sägas vara obegränsad expansion tillämpad på det rent personliga planet. Vi bör försöka bli bättre än vad vi är på alla områden, även om vi också accepterar oss själva; målet är att öka sin personliga extropi.
    Self-transformation is a virtue because it promotes our survival, our efficacy, and our well-being. As a dynamic process of self-overcoming, an internally generated drive to grow and thrive, it is the very essence and highest expression of life.
    Max More, Technological Self-Transformation
    Extropianism är individualistisk: personligt ansvar, själv-ägande och autonomi är centrala. Detta leder till att tvång är oacceptabelt, eftersom det inkräktar på individens autonomi. Att tvingas till ett visst handlande försvagar länken mellan handling och konsekvens, och därigenom vårt ansvar.

    På samma sätt avvisar extroperna blind tro och passivt tänkande, eftersom de tar ifrån individen dess ansvar och motivation att utveckla sig. Istället uppmuntrar principerna till förnuft, kritiskt tänkande, intellektuellt oberoende och ärlighet. Att lära sig av sina misstag är positivt och inget att skämmas för - de ökar den personliga erfarenheten.

    Se också Technological Self-Transformation: Expanding Personal Extropy av Max More för en längre genomgång av vad självförändring innebär.

    Dynamisk Optimism

    Extroper har i likhet med alla andra transhumanister en i grunden optimistisk syn på tillvaron. Men många optimister förfaller till att passivt längta efter framtiden istället för att göra något konstruktivt. Därför uppmuntrar principerna till dynamisk optimism, att se positiva möjligheter och aktivt försöka genomföra dem. Framtiden blir inte bättre, vi gör den bättre; framtidsvisioner kan och bör genomföras praktiskt.
    Adopting dynamic optimism means focusing on possibilities and opportunities, being alert to solutions and potentialities. It means refusing to whine about what cannot be avoided, learning from mistakes rather than dwelling on them in a victimizing, punishing manner. Dynamic optimism requires us to take the initiative, to jump up and plough into our difficulties, our actions declaring that we can achieve our goals, rather than sitting back and submerging ourselves in defeatist thinking.
    Det här är en form av rationell optimism, man har en positiv attityd som vägleds av förnuftigt tänkande. Man tolkar sina upplevelser positivt (även motgångar ger trots allt användbar information som kan användas senare) och försöker handla på ett positivt sätt (se Dynamic Optimism av Max More för en närmare genomgång). För att verkligen kunna lyckas måste man använda sitt förnuft för att ta reda på vilka resurser som behövs för att uppnå det positiva, skaffa fram dem och tillämpa dem väl.

    Intelligent Teknologi

    Principerna säger klart att teknik och vetenskap är både nödvändiga och positiva:
    We regard science and technology as indispensable means to the evolution and achievement of our most noble values, ideals, and visions. We seek to foster these disciplined forms of intelligence, and to direct them toward eradicating the barriers to our extropian objectives, radically transforming both the internal and external conditions of existence.
    Extroperna tar avstånd från onödiga försök att bromsa teknisk och vetenskaplig utveckling (även om principerna påpekar vikten av att tänka efter före). Teknisk utveckling är något som bör välkomnas, eftersom den kan befria oss från våra begränsningar och ge oss nya möjligheter. Människan och tekniken står inte i någon motsatsställning, utan kompletterar varandra. Efterhand kommer de att integreras allt mer i en postmänsklig syntes med det bästa av båda.

    Spontan Ordning

    Extropians emphasize self-generating, organic, spontaneous orders over centrally planned, imposed orders. Both types of order have their place, but the under-appreciated spontaneous variety are crucial for our social interactions.
    Ordning kan uppstå i ett system både genom att den skapas av en utomstående kraft (t.ex. planering och design) och genom att den spontant uppkommer inom systemet (t.ex. genom evolution eller självorganisation). Hittills har planerad ordning varit det dominerande paradigmet i västerlandet (se t.ex. den kristna skapelseberättelsen eller industriålderns fokusering på kontroll) men teorin för spontan ordning har utvecklats allt mer på senare tid. Extroperna menar att spontana ordningar är lämpliga i det sociala livet eftersom de har egenskaper som maximerar extropin, är flexibla, leder till mångfald och decentralisering.

    Framför allt ser extroperna en nyttig spontan ordning på den fria marknaden där makt är fördelad mellan många autonoma agenter som agerar frivilligt med varandra; deras egennytta gör att de utvecklar komplexa institutioner, uppmuntrar nytänkande, belönar initiativ, ökar mångfalden och decentraliserar makten (detta är i stort sett den österrike-skolans modell i nationalekonomin). Central kontroll i det sociala livet är i bästa fall onödig och i värsta fall destruktiv.

    För att kunna använda spontant organiserande sociala system effektivt måste man vara tolerant och ha självbehärskning. Om man inte kan låta andra leva hur de vill kan man inte räkna med att själv få leva som man vill. Överhuvud taget är att sammarbeta med varandra mer lönsamt i längden än att motarbeta varandra, vilket gör att det är rationellt att sammarbeta.

    World Transhumanist Association

    World Transhumanist Association är ett försök att samordna den transhumanistiska debatten och ge den en viss akademisk stadga. WTA kan sägas representera en fortsättning den "konsensustranshumanismen" uttryckt i de transhumanistiska principerna; WTA har vidareutvecklat dem till den transhumanistiska deklarationen. Deklarationen fastslår att möjligheter att radikalt ändra på människans situation verkar vara på väg och bör studeras, individers rätt att använda dessa teknologier, behovet av forum för en rationell debatt och transhumanismens obundenhet från andra ideologier (även om bandet till humanismen erkänns).

Anders Sandberg / asa@nada.kth.se
1999-08-21 02:18:55