Resultat av Frantidscenariomötet i Helgen Vi diskuterade fram fem olika scenarios, av vilka fyra är organiserade kring frågorna: * Hur kommer stater, organisationer och strukturer anpassa sig till ny teknik, globalisering och andra förändringar? * Hur blir fördelningen av kunskap och ambition i samhället? * Kommer forskning och teknik att tillåtas utvecklas fritt, eller kommer staten att försöka styra den? * Blir världen mer dynamisk eller statisk, och vad vill det vanliga folket? Jag kommer att skriva ned våra slutsatser och ideer här på nätet för vidare diskussion och utveckling (de måste t.ex. förankras mer i nuets trender), men här är en snabb beskrivning: "Rekursiv Paralys": Samhället löser problemen med komplexitet och oöverblickbarhet genom mer komplexitet, mer lokal organisation. Allting sönderfaller till regioner och små enheter, samtidigt som stora internationella organ blir viktiga (om än som symboler). FN, EU, Staten, Landstinget, Kommunen, Kommundelen: alla har de sina politiker, fritidspolitiker och tjänstemän. Man satsar på kvarterspolisen, grannsamverkan och försöker uppnå ett lokalt men globalt samhälle. Resultatet blir hierarkiskt, med social kontroll (understödd av modern teknik), utbredd dubbelmoral, stora skillnader mellan olika regioner men också en ökad makt för minoriteter och en känsla av trygghet. De stora förlorarna är de som inte passar in, de som inbillar sig att man *måste* följa alla regler och radikalerna. En oväntad gryning kan börja i det nya Afrika. "Oceanien, Eurasien och Sydostasien": tre stora ekonomiska block utvecklas; Oceanien (Japan, Korea, USA och beroende stater), Eurasien (EU med ett dominerat Ryssland och diverse buffertstater) och Sydostasien (Kina, sydostasien, Indonesien, Australien).Mellan dessa block råder ett sorts ekonomiskt kallt krig, komplicerat av att man vill undvika ny tekniks destabiliserande inverkan ("Inget nytt Internet!") och vida spridd oro för miljökatastrofer. Stark betoning på internationellt sammarbete, både för enskilda stater inom blocken (vilka överlever som stater genom att bli delar av blocken) och på en global nivå (där miljöfrågor används som maktmedel för att förhindra motståndare från att få övertaget). "Riv Pyramiderna!": Genom digitala pengar, Internet, privata valutor och stark kryptering förlorar staterna sin kontroll över ekonomin, och börjar sönderfalla. De gamla makteliterna får konkurrens från en ny digital klass, kunskapseliten som kan anpassa sig till snabba förändringar och modern teknik. En stor klyfta bildas mellan de aktiva, amibtiösa och välutbildade och de passiva, lågutbildade ("Knows vs. Know-nots").Staterna ersätts med lokala strukturer, ofta dominerade av "hembygdsfascism" och misstro mot "internet-yuppies". Den digitala klassen är helt internationaliserad, avancerar snabbt teknologiskt och har det globala problemformuleringsprivilegiet. "Smältdegeln": Under press från ökande komplexitet, internationalisering och ny teknik övergår de flesta stater till nattväktarstater: fler och fler funktioner läggs ut på entrepenad eller blir frivilliga. De försvinner dock inte helt som i "Riv Pyramiderna!", och stora delar av världspopulationen blir mycket rörlig: "Du måste vara flexibel!".Arbetsmarknaden är global, infrastruktur, bioteknik och medicin utvecklas snabbt. Makten ligger hos nätverk och maktgrupper mitt ibland folk, det finns inte längre någon uppenbar elit. Världen är svåröverblickbar, utan centrum och rör sig i alla riktningar. Många människor känner sig rotlösa och söker identitet och trygghet i subkulturer,nätsamhällen, kulter och "holistiska ideologier". Det femte scenariot, med arbetsnamnet "Pannkaka" (fast jag tror att "Korthuset rasar" är en bättre beskrivning) handlar om risken för ett globalt sammanbrott. Av en eller annan anledning kollapsar världens börser (jordbävning i Tokyo, Netscape rasar eller det är dåligt väder i Hong Kong). Kollapsen sprider sig som en kedjereaktion över världen, och slår ut banker och försäkringsbolag; världsekonomin stagnerar. Företag går i konkurs på löpande band, och massarbetslöshet breder ut sig. Västvärlden har svårt att hantera 30% arbetslöshet och stigande desperation, och små communities börjar bildas för gemensamt försvar och överlevnad. Staterna kämpar i det längsta emot sönderfallet, men tär därigenom på sina egna resurser och till slut övergår polis och militär till community-sidan (trots allt, de har mat och behöver skydd). Efter en initialperiod av svåra omställningar, våld och svält utkristalliserar sig ett småskaligt, regionalt och här och var nyfeodalt samhälle. Planen är att vi ska skriva ihop närmare beskrivningar av dessa scenarios, vilket inkluderar små scener ur dagligt liv i de olika fallen, en analys av vilka indikationer som tyder på att vi rör oss mot ett av dem samt våra kommentarer om hur vi bör hantera dem.