Mentala Tekniker

Kognitiva tekniker

Problemet med att använda kognitiva tekniker är att komma ihåg att använda dem. Det är aldeles för vanligt att man lär sig minnesteknik hemma i lugn och ro, men ute i verkligheten glömmer bort att använda den i kritiska situationer. För att bli verkligt bra på dem och dra maximal nytta av teknikerna bör man använda dem så mycket det går närhelst man har chancen. Övning ger färdighet, och gör att de blir ännu mer effektiva eftersom de anpassas till just ditt sätt att tänka.

Den äldsta gruppen av kognitiva tekniker är minnesteknik: att kunna komma ihåg mycket information utan att glömma dem. Versmått och rim var en av de första metoderna, och sedan de gamla grekerna och romarna har olika metoder för att förbättra minnet finslipats. Minnesteknik är framför allt bra för att komma ihåg lösrykta fakta, långa listor med information och koppla begrepp med varandra (som ansikten och namn).

Kreativitetstekniker är en annan viktig grupp kognitiva tekniker, som syftar till att finna vägar ut ur låsta tankebanor och till synes hopplösa situationer. Ofta baseras de på att försöka se situationen i ett helt nytt perspektiv, så att nya och oväntade lösningar kan hittas.

Snabbläsning är en annan användbar mental teknik. Ända fram till slutet av medeltiden var det snarare regel än undantag att man ordade det man läste, vilket saktade ned läshastigheten. Idag läser vi tyst, men många fokuserar på ett eller ett fåtal ord i taget trots att det går med lite träning att fokusera på flera ord eller hela rader åt gången, vilket kraftigt ökar läshastigheten. Det finns ett otal träningsmetoder för detta, allt ifrån maskiner som gradvis döljer raderna till genomskinliga överlägg med linjer för att styra fokuseringen. Vilken metod som fungerar bäst är individuellt: vill man bara lära sig snabbare fungerar de flesta sätt.

Anteckningsteknik är viktig, eftersom anteckningar fungerar som ett externt stöd för vårt minne och visualiseringsförmåga. Mind-maps och concept-maps är en utmärkt metod för att anteckna och organisera information, framför allt för visuellt orienterade personer.

Kognitiva färdigheter

Studieteknik är minnesteknikens fortsättning. Minnestekniker är bra på att lagra lösryckta, meningslösa fakta, medan studieteknik i stället inriktar sig på att skapa samband mellan fakta så att de kan användas.

Tidsplanering är en viktig förmåga i vår värld eftersom antalet valmöjligheter hela tiden ökar och vi måste planera vad vi gör med vår tid: det finns alltid mer saker som vi kan göra än vi hinner. Nära knutet till denna färdighet är personlig organisation, att kunna organisera sitt liv och sina saker för att få maximal nytta av dem.

Informationsökning innebär metoder att finna information i alla tillgängliga medier: bibliotek, internet eller experter. Problemet är inte längre att hitta någon information, utan att sålla bort den irrelevanta eller värdelösa informationen.

Problemlösning är en viktig förmåga. Ofta reagerar vi som människor med förvirring eller vane-tänkande på nya problem, vilket kan försvåra lösningen rejält om man inte tänker efter. Det finns ett antal rätt förvånansvärt effektiva strategier för att hantera problem (framför allt inom naturvetenskap, men tillämpbara på många andra områden) som ofta hjälper oss fram till en lösning.

Förnuftigt och kritiskt tänkande är på sätt och vis den slutgiltiga kognitiva färdigheten; de andra hjälper oss att göra saker, men tänkandet hjälper oss se vad som skall göras och hur världen ser ut. Det är tyvärr mycket lätt att reagera irrationellt (framför allt i situationer där det är mycket farligt), och därför är det viktigt att kunna utvärdera sitt eget och andras tänkande, dra logiska slutsatser och undvika att gå i mentala fallgropar.

Psykosomatiska tekniker

Sömn- och dröm-tekniker handlar om att påverka sovandet och drömmarna. Att kunna regulera sin dygnsrytm är en mycket användbar färdighet, framför allt om man vill skaffa sig så mycket vaken tid som möjligt. Drömmar kan användas som underhållning, mental träning eller ett sätt att nå sitt undermedvetna.

Smärtkontroll är en annan mycket användbar teknik. Genom olika mentala trick kan man minska eller rent av ta bort smärtupplevelsen utan att behöva ta till andra former av smärtlindring (även om de naturligtvis också hjälper).

Känslokontroll är ett stort område där man påverkar eller styr känslorna med hjälp av tänkandet och/eller kroppsliga medel. Målet är att göra så att man själv kontrollerar sina känslor istället för att kontrolleras av dem och att förfina sin känslorepertoar. Detta kräver vanligen en god självinsikt och att man ifrågasätter många av sina vanliga sätt att reagera. Området har blivit populärt efter Daniel Golemans bestseller om känslomässig intelligens.

Sinnesträning tränar upp våra sinnen, för att vi ska kunna uppfatta vår omvärld bättre och mer intensivt. Detta kan göras genom att bli mer uppmärksam på sin omgivning och genom att träna sig i att skilja och upptäcka de olika intrycken, t.ex. genom att lära sig mer om ett område eller experimentera med upplevelser.

Metaprogrammering

Självhypnos är en ofta använd metod för metaprogrammering. Hit räknar jag även andra metoder, t.ex. ceremonialmagi och NLP (neurolingvistisk programmering), som utnyttjar andra medvetandetillstånd, mentala trick och symboler i syfte att påverka motivation och det undermedvetna.