Svenska Transhumanist Förbundet
STHF Projekt Texter

Resan till Väster

av Anders Sandberg

(svensk översättning av Göran Malmqvist, flera band Bra Böcker, första bandet kallas "Den Gyllne Cikadan").

Resan till Väster brukar räknas till ett av Kinas viktigaste literära verk. Den är en uppteckning av en mängd folkliga berättelser, som under 1500-talet bundits ihop till en sammanhängande historia. Grundberättelsen skildrar hur buddistmunken Tripitaka reser till Indien för att hämta de centrala buddistiska skrifterna tillbaka till Kina, och alla de övernaturliga hot och hinder han och hans följeslagare ställs inför, men historien gör många större utvikningar om andra myter. Det är en fascinerande inblick i Kinesisk mytologi, ofta satirisk och burlesk - det går att driva med gudarna också.

Av transhumanistiskt intresse är dock de allra första kapitlen, som handlar om Apkungen - han är en transhumanistisk hjälte. Han självorganiserar sig från elementen och blir apornas kung genom sin nyfikenhet och list. När han inser sin dödlighet bestämmer han sig för att göra något åt den, och letar upp en taoistmästare som lär honom både hur man blir odödlig och hur man kan förvandla sig till vad som helst. När dödsrikets tjänstemän försöker hämta honom passar han på att stryka alla apor ur dödsrikets räkenskapsböcker och bryter sig fri. Han lurar av havets drakkung en enorm järnstav (en gång använd att stoppa en syndaflod med) vilken han normalt krymper till en liten nål han gömmer i örat - vid behov förvandlar han den till dess naturliga storlek och använder den som ett vapen i strid. När den himmelska byråkratin försöker stoppa honom, först genom befordran till diverse sinekurer i himmelriket och senare genom att skicka gudomliga arméer mot honom, ställer han till ännu mera problem. Efter att ha blivit riktigt uppretad gör han uppror och försöker ta Jadekejsarens (den högste gudens) tron - här räddas den kosmiska ordningen av ett direkt ingripande av Budda själv, och under resten av romanen agerar apkungen livvakt och följeslagare åt Tripitaka.

Historiorna om Apkungen är oerhört roliga - han är ambitiös, fräck, och låter sig inte kuvas. Han ackumulerar insikt, makt och kunskap hela tiden, och använder dem efter eget huvud. Överhuvudtaget känns han häpnadsväckande modern och individualistisk i den annars rätt kollektivistiska asiatiska mytologin. Apkungen kan kanske betraktas som ett transhumanistiskt "helgon". Han är impulsiv, ofta självisk, och har en mängd personliga brister, men också järnviljan att utveckla sig och bli något mer än en vanlig apa. Han må göra en hel del misstag, men han hittar också utvägar. Till slut uppnår även han ställning som ett Buddistiskt helgon - samtidigt som han också har gjort sig till Zenmästare, taoistisk odödlig, lärt sig trolla på en mängd sätt och samlat på sig ett fantastiskt personligt nätverk av djur, demoner, drakar och gudar. Varför nöja sig med bara lite?


Anders Sandberg / asa@nada.kth.se
1999-08-21 00:39:48