Svenska Transhumanist Förbundet
STHF Projekt Handbok

Frågor och svar om transhumanism och Aleph

av Anders Sandberg

Om Aleph

Varför ett ekollon?

Idéen till ekollonnet med aleph var ursprungligen Henrik Öhrströms, baserad på ett citat från David Zindells roman The Broken God:
'What is a human being, then?'
'A seed.'
'A... seed?'
'An acorn that is unafraid to destroy itself in growing into a tree'

Varför tecknet 'Aleph'?

Aleph, är första bokstaven i hebreiska alfabetet. Symbolen infördes i matematiken av Cantor, som använde symbolen aleph noll för att beteckna kardinaliteten av de naturliga talen, vilket kan sägas vara den minsta typen av oändlighet (det finns "större" oändligheter, vilka kallas aleph 2, aleph 3, osv.).

Aleph är också namnet på en novell av Jorge Luis Borges (i hans novellsamling Aleph), vilken beskriver en punkt där hela världen kan ses. Baserat på båda dessa referenser definierade Mitchell Porter termen "Aleph-tillstånd", ett hypotetiskt tillstånd där en oändlig mängd information bearbetas och lagras.

Slutligen, så startades föreningen av medlemmar på datorpost-listan omega, vilket gjorde det naturligt att välja ett komplementärt namn.

Hur kan jag hjälpa till?

Om du är intresserad av transhumanism kan du hjälpa till på flera sätt. Det allra bästa är naturligtvis att forska om och testa metoder för att vidareutveckla människan. Det är också viktigt att hålla sig någorlunda a jour med vad som sker, så att man kan börja använda nya hjälpmedel när de blir tillgängliga. Slutligen behövs det debatt och analys för att leda utvecklingen i rätt riktning, informera andra om vad som sker samt organisera arbetet.

Föreningen Aleph syftar till att underlätta dessa aktiviteter. Målet är att föreningen ska fungera som transhumanismens röst i samhället, och hjälpa transhumanister att förverkliga sina planer. Men det är inte föreningen i sig som kan göra detta, utan medlemmarna. Föreningsarbetet baseras mest på egna initiativ, som understöds av föreningen och intresserade medlemmar. Om du har en bra ide, förklara den för de andra så genomför vi den.

Om transhumanism

Vad betyder transhumanism?

Ordet kommer från den latinska prefixet "trans-", vilket betyder "över-", "bortom-", och "human", människa. Transhumanism kan sägas vara den form av modern humanism som söker utveckla människan bortom alla nuvarande begränsningar.

Begreppet verkar ha "uppfunnits" flera gånger oberoende av varandra. Tre troligen oberoende källor är Max More (grundaren av Extropy institute), FM-2030 (FM Esfandiary) i hans bok Are You a Transhuman? (1989) och (troligen tidigast) i Woman The Year 2000 (The New School of Social Research) på 60-talet.

Vilken är transhumanismens koppling till humanismen?

Transhumanismen kan ses som den logiska fortsättningen på humanismen. Humanismen uppstod under renäsannsen som tanken att människor själva kan avgöra vad som är sant och falskt, utan att behöva åberopa högre auktoriteter eller övernaturliga makter. Humanismen litar på människans förmåga att ta vara på sig själv och utvecklas, även om den också erkänner de många mörka sidorna hos mänskligheten. Centralt inom modern humanism är att man sätter människan och dess perspektiv i centrum, och värderar förnuft, demokrati och medmänsklighet högt och använder sig av dem.

Transhumanism går längre, och värderar även mänsklig utveckling. Detta betyder inte att man överger de tidigare idealen, utan att de utvidgas att gälla även framtida former av mänskligheten. Transhumanism står så att säga för både medmänsklighet och mermänsklighet.

Vilken är transhumanismens koppling till extropianismen?

Extroperna, den mest kända transhumanistiska gruppen, kan beskrivas som libertarianska transhumanister, vilka anser att de bästa möjligheterna för att utvacklas transhumant finns i ett helt fritt samhälle utan statliga restriktioner. De är centrerade kring Extropy Institute i Californien, och ger ut tidskriften Extropy.

Föreningen Aleph är politiskt obunden och helt oberoende av Extropy Institute, även om vi av naturliga skäl har kontakt med dem.

Är det någon skillnad mellan en transhumanist och en mermänniska (transhuman)?

En transhumanist är en person som har transhumanistiska åsikter, t.ex. vill förlänga sitt liv, utforska rymden och befria sig från begränsningar.

En mermänniska (transhuman) är en person som också aktivt gör något åt situationen, t.ex. börjar med en livsförlängande diet, arbetar för att genomföra rymdkolonisation och tar reda på bättre metoder att utvecklas i en postmänsklig riktning.

Alephs mål är att i görligaste mån göra medlemmarna till mermänniskor, och undvika att bara vara transhumanister. Denna handbok är tänkt som ett första hjälpmedel.

Är transhumanism och Aleph elitistiska?

Tvärtom. Det har aldrig funnits någon människa som inte hade kunnat utvecklas vidare, och ur en transhumanists synvinkel så är det en mänsklig rättighet att kunna utvecklas i den riktning man önskar.

Aleph kanske verkar som en elit, men det är en elit där alla är välkomna. De enda hindren att gå med är de som du själv ställer upp.

Vad är Alephs syn på icke-transhumanistiska människor?

Transhumanismen är i grunden tolerant. Att det finns icke-transhumanister är bara nyttigt: det behövs mångfald i tänkandet, deras kritik bidrar till att hålla transhumanismen kopplad till verkligheten och skulle vi transhumanister begå misstag på vägen mot postmänskligheten så finns det folk som undgår problemet. Transhumanismen respekterar alla åsikter som respekterar den. Problem uppstår naturligtvis när andra inte kan eller vill acceptera transhumanisternas rätt att utveckla sig (t.ex. biofundamentalister som ogillar all förändringar av den mänskliga kroppen); i sådana fall kan motsättningar inte undvikas.

Finns det plats för människor i en postmänsklig värld?

Antagligen. Det vore mycket osannolikt att alla människor skulle utveckla sig ens i samma riktning, och ännu mer otroligt att alla skulle utveckla sig till postmänniskor. Troligen kommer istället mångfalden att öka, så att det finns normala människor sida vid sida av olika slags postmänniskor. Det är också troligt att de kommer att ha såpass olika behov och inriktningar att de inte behöver konkurrera med varandra; de kommer att fylla helt olika "ekologiska nischer".

Hur står transhumanismen politiskt?

Transhumanismen har politiska implikationer (t.ex. i frågor om rätten till den egna kroppen, teknisk utveckling och individens frihet) men har ingen specifik politisk inriktning. Den är framåt, inte höger eller vänster. Det finns transhumanister av många politiska schatteringar, från demokratiska socialister till nyliberaler, och vissa transhumanister är rent apolitiska.

Hur står transhumanismen religiöst?

Transhumanism har ingen speciell religiös ståndpunkt; det finns både kristna, hedniska och ateistiska transhumanistiser. Men transhumanismen ifrågasätter många religiösa dogmer genom sin inriktning, vilket gör att mindre flexibla och fundamentalistiska religiösa grupper naturligtvis inte accepterar den. Transhumanismen är fullt kompatibel med varje religion som uppskattar fritt mänskligt växande och tänkande.

Kan jag verkligen utvecklas?

Det enda sättet att ta reda på det är att försöka. Det finns dock en överväldigande mängd bevis för att praktiskt taget alla människor är kapabla att utvecklas. Och belöningen för att lyckas är enorm!

Är inte viljan att bli odödlig egentligen bara dödsskräck?

I en del fall stämmer det. Men många transhumanister söker odödlighet inte av fruktan för döden utan av kärlek till livet: "Jag vill bli odödlig genom att leva för evigt, inte genom att inte dö" som en transhumanist sade. För att vara önskvärt måste livet vara rikt och utmanande, inte ett ständigt undanflyende från all fara och överraskning.

Är inte transhumanismen ren hybris?

Tanken att det finns saker människan inte är menad att göra eller veta är vida spridd i många kulturer. Troligen utvecklades myterna om hybris för att få folk att hålla sig på sin plats och undvika att försöka det omöjliga ­ utan teknik går det inte att flyga, och då är det onödigt att ens pröva. Men med tiden har förutsättningarna ändrats, och det som en gång var helt omöjligt är idag vardagsmat. Hybris används idag enbart som ett argument för att bibehålla status quo, oavsett kostnaden.

Kunskap är inte god eller ond i sig, utan i sin tillämpning; stor makt betyder också ett stort ansvar. En av transhumanismens viktigaste sysselsättningar är just att studera de etiska frågor som uppstår genom våra nya möjligheter. Men etik behöver inte baseras på referenser till påstådda gudomliga sanningar, den kan byggas på rent praktiska medmänskliga hänsyn.

Är inte transhumanismen bara den senaste varianten på det kortsiktiga teknokratiska tänkande som lett fram till dagens problem?

Transhumanister i allmänhet är ofta mycket intresserade av att ställa upp scenarios och diskutera framtiden ur olika synvinklar just för att undvika framtida problem. The Foresight Institute är ett strålande exempel på detta; man studerar de möjligheter och risker som nanoteknologi kan ge, och försöker väcka medvetenhet och sprida kunskap bland allmänheten och beslutsfattare innan problemen dyker upp. Transhumanister vill ju trots allt leva i framtiden, vilket tvingar oss att fundera kritiskt på hur den ska bli så bra som möjligt.

Ingen utopi har någonsin lyckats

Transhumanismen utlovar ingen utopi, ingen evig lycka. Vad transhumanismen söker är utveckling, större mångfald. Detta kommer att ge fantastiska möjligheter, men också stora faror.

Det ligger i själva definitionen av ordet "utopi" (=ingen plats) att den inte kan uppnås. Oavsett hur bra något är, finns det alltid utrymme för förbättring (eller missnöje).

Om teknik och vetenskap

Clarke's Laws:
1. When a distinguished but elderly scientist states that something is possible, he is almost certainly right. When he states that something is impossible, he is very probably wrong.
2. The only way to discover the limits of the possible is to go beyond them to the impossible.
3. Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic

Hur troligt är det att de olika transhumanistiska visionerna lyckas?

Det bör noteras att de nedanstående teknologierna bara är de vi idag tror kan leda i mermänsklig riktning; utan tvivel kommer många andra möjligheter att utvecklas som vi idag inte kan förutse.

Livsförlängning och odödlighet

Här har stora framsteg skett, och utvecklingen verkar accelerera allt mer, pådriven av allt mer detaljerade medicinska kunskaper och en allt större grupp äldre personer. Medelivslängden har ökat från stenålderns 18 år till ca 75 år i I-världen, till stor del genom att barnadödligheten minskat enormt, att infektionssjukdomar till stor del har blivit kontrollerbara samt minskningar i antalet fall av hjärt-kärl sjukdomar. Vi lever längre och friskare, och vi börjar förstå hur åldrandeprocessen fungerar genetiskt, på systemnivå och hormonellt. Försök har gjorts med att ge äldre hormontilskott med goda resultat, och regelbunden motion (både mental och fysisk) har visat sig förebygga många sjukdomar inklusive demens.

I djurförsök har den maximala livslängden ökats, genom kalori-restriktion, antioxidanter, genmanipulation och avel. Många forskare menar att vi snart kan ställa om hastigheten på cellers åldrande och därigenom eliminera åldrandeprocessen i stort. Naturligtvis kräver detta att vi förfinar våra metoder att påverka cellernas maskineri, framför allt i vuxna individer, vilket är ett mycket svårt problem.

Odödlighet är omöjligt att säkert uppnå, eftersom det per definition innebär att inte dö (oavsiktligt) och därför aldrig kan avgöras inom en ändlig tid. Eftersom det alltid finns en ändlig chans för olyckor eller långtids-slitage är det troligt att vi "bara" kan uppnå extremt förlängda livslängder, även om uploading kan innebära möjligheten att skapa backup-kopior i sådan mängd att riskerna för död i olyckor kan göras hur små som helst.

Intelligensförstärkning

Vi har redan en hel del mycket kraftfulla redskap för att förstärka vår intelligens, minne och skaparkraft: tal, skrift, datorer, bibliotek och kommunikationer. Olika mentala tekniker, som mind maps, minnesteknik, problemlösningsmetoder och kreativitetsträning har bevisad och god effekt. Kombinerade på rätt sätt kan de bli ännu mer kraftfulla.

Nootropa droger har blivit omtalade på senare tid. Det är ännu för tidigt att säga hur goda (och riskfria) effekter de har, men det finns en hel del data som visar att åtminstone minnet kan förbättras på kemisk väg. Kunskaperna om den mänskliga hjärnan växer explosionsartat just nu, och det är mycket troligt att dessa kunskaper kommer att ge oss oväntade nya möjligheter att använda våra hjärnor.

Ett annat lovande område är datorstöd för intelligens, allt från mjukvaruagenter och minnesförbättring över hypertext till Artificell Intelligens. I framtiden kommer också användargränssnitten att bli allt mer formade efter användaren, vilket gör att mänskliga begränsningar kan kringgås och mänskliga styrkor kan expanderas.

Nanoteknologi

Nanoteknologi innebär teknologi som agerar på molekylär skala: maskiner som flyttar enstaka atomer och molekyler. En sådan förmåga skulle möjliggöra enorma möjligheter: kraftfulla, smarta material, nästan obegränsad datorkraft, stor kontroll över all materia omkring oss och medicinska tekniker som kan reparera enstaka celler.

Nanoteknologi existerar idag ­ i form av levande celler och deras biokemi, vilka demonstrerar att det är fullt möjligt för strukturer på nanoskalan att bygga kopior av sig själva, konstruera ytterst intrikata objekt samt genom självreproduktion och massiv parallellism mycket snabbt sprida sig och omforma sin omgivning.

Däremot har vi inte kommit lika långt när det gäller att imitera dessa processer, även om bioteknologi är ett område som är under mycket snabb utveckling. Icke-biologisk nanoteknologi existerar i en enkel form som vissa grenar av kemi, där man konstruerar självreproducerande molekyler, dendromerer och andra komplexa strukturer, och som manipulation av atomer med STM (Scanning Tunneling Microscopy). Det verkar mycket troligt att dessa forskningsfält efterhand kommer att börja samverka allt mer, och med hjälp av kunskap och verktyg från de olika områdena enkla (och senare allt mer komplexa) nanomaskiner kan byggas.

Kryonik

Kryonik, att frysa ned dödligt sjuka personer efter att de dödförklarats i hopp om att de en dag kan återupplivas med framtida teknik, är även i bästa fall en vild chansning. Det finns otaliga problem, t.ex. de cellskador som sker vid nedfrysning, att hålla patienterna frysta under lång tid och frågan om framtidens invånare kommer att tina upp sina anfäder. Som man säger: "Kryonisk nedfrysning är det näst värsta som kan hända dig".

Poängen är att det trots allt finns en chans, hur liten den än är. Det finns vetenskapliga skäl att tro att en återupptining är principiellt möjlig (se The Molecular Repair of the Brain, Cryonics, Vol 15 No 1 & 2 1994 och Cryonics FAQ), även om den är tekniskt svår. Redan idag fryses embryon vid provrörsbefruktning, och man har observerat elektrisk aktivitet i katthjärnor som tinats upp efter nedfrysning.

Uploading

Uploading är en annan spekulativ teknik, där en persons medvetande och minne överförs/översätts till elektronisk form. Om detta kan ske, kan också vårt tänkande accelereras i och med att datorerna blir snabbare, åldrande och död blir irrelevanta (man kan ta backup-kopior för säkerhets skull) och möjligheterna att modifiera sitt sinne och uppleva vad som helst blir totalt obegränsade. Olika metoder har föreslagits, t.ex. olika former av scanning, ersättning med nanomaskiner eller rent av detaljerad dissektion.

Till skillnad från kryonik finns det dock ännu inga bevis för att detta är möjligt, även om det verkar rimligt om man accepterar den Starka AI hypotesen och materialism. Tills vidare får detta räknas till ren spekulation.

Bionik

Bionik, att integrera biologiska och artificiella system till en helhet, är under utveckling. Framför allt håller protes-tekniken på att utvecklas snabbt; det finns myoelektriska proteser, hörselimplantat och artificella organ idag, och forskare studerar för närvarande artificiella ögon, neuron-dator interface och avancerade system för att undvika avstötning. Biomaterial blir allt bättre, och man har börjat forska om att använda kroppens egna kemiska signaler för att styra hur vävnaderna växer runt det implanterade.

Det stora hindret för att bionik skall bli en användbar transhuman teknologi är de problem som åtföljer alla former av medicinska ingrepp och kroppens egenskaper. För att verkligen slå igenom måste bionik kunna planteras in så enkelt att dess fördelar väger över dess nackdelar.

Genteknik

Genetisk modifikation av livsformer är möjlig idag. Begränsningarna är snarast vår förståelse av de ytterligt komplexa samspelen i celler och organismer, samt oro för de etiska och ekologiska konsekvenserna. I stort sett alla genetiska modifikationer vi kan göra hos djur och växter fungerar på oss själva; problemet är att finna rätt sorts modifikationer och hur dessa kan göras användbara.

Rymdkolonisering

Det finns för närvarande inga tekniska hinder för att kolonisera rymden, bara ekonomiska och politiska hinder. Apollo-programmet som förde mänskligheten till månen var till stor del ett resultat av kalla kriget, och i de flesta länder omgärdas rymdfart fortfarande av enorm byråkrati. Problemet är att det är mycket dyrt i början att ge sig ut i rymden, men sedan man väl etablerat sig blir kostnaderna allt mindre. Vad som krävs är en hel del förutseende, mod och vilja.

När kommer dessa teknologier?

Det är alltid svårt att förutsäga framtiden, och i synnerhet teknologi. Vad som utvecklas beror till stor del på ekonomiska, sociala, politiska faktorer och en hel del slump. Det finns en lång rad förutsägelser om framtida teknik som efterhand har visat sig vara löjeväckande fel (förkylning utrotad i slutet av 70-talet, människan har permanenta baser på månen 2001, det kommer bara att behövas 10 datorer i hela världen).

De flesta av ovanstående områden existerar i rudimentär form. Vi har redan livsförlängning, intelligensförstärkning och genteknik. Bionik är under snabb utveckling, och rymdkolonisering kan i princip påbörjas när som helst som det politiska eller ekonomiska klimatet blir gynnsamt (eftersom kostnaden att sända upp saker i rymden stadigt sjunker, kommer den förr eller senare att bli lönsam). Kryoniken gör för närvarande en del framsteg i att frysa organ och sedan tina upp dem, även om huvudproblemet (återupplivning) ligger i framtiden och troligen kräver en mogen nanoteknologi. Nanoteknologin kommer troligen att utvecklas inom ett par decennier, och efter att den blivit tillräckligt avancerad blir kraven för uploading uppfyllda. Detta förutsätter naturligtvis att det inte finns några allvarliga hinder som det inte går att kringgå, men även om bara ett fåtal av de tekniker som omnämns ovan utvecklas kommer de ha enorma konsekvenser för mänskligheten.

En sak är säker: de flesta nu levande människor kommer att själva uppleva många av dessa möjligheter.



The whole point of transhumanist movements is to do away with deterministic thinking. There is no 'grand scheme of things' into which each individual has her/his 'place' or 'task' to fulfill. A rejection of a pre-determined 'destiny' lies at the very core of our movements. Whether that destiny for the individual has been set by natures genetic codes, or by some 'higher being' makes no difference
J. de Lyser

You have to have a purpose. Why are you studying? Most great martial artists have these purposes:
1) Self improvement. They never quit. They practice all their lives to improve.
2) They realize that it is their own self improvement that is the positive thing that rubs off on others. Both good for themselves, and good for those that come in contact with them.
Soke Masaaki Hatsumi


Anders Sandberg / asa@nada.kth.se
1999-08-24 00:18:09