Ön upptäcktes 1739 av den franske sjöofficeren Jean-Baptiste Charles Bouvet de Lozier (1705-86). Kapten Cook försöke nå den under flera av sina expiditioner, men missade den alltid. 1928 fick Norge den i gåva av England, och 1979 besöktes ön av en Norsk expidition. Annars är den av naturliga skäl väldigt sällan besökt, inte ens under valfångstens glansdagar funderade någon att angöra den klippiga och stormiga ön.
Bouvetön är vulkanisk, med en stor krater dold under en massa is och snö. Dess två toppar, Olavtoppen och Lykketoppen, når upp ca 800 meter. Enda vegitationen är lavar och mossor, och öns invånare är samtliga sälar och pingviner. Den kan med rätta kallas världens mest isolerade ö.