Fyra Världscenarios

Dessa scenarios diskuterades fram under två scenarioplaneringsmöten under hösten1996 och den tidiga våren 1997 av Alephs medlemmar. De är tänkta att representera möjliga världar ca 2017, om 20 år när detta skrivs.

Scenariorna beror på två parametrar: hur mycket samhällen försöker kontrollera teknisk och social utveckling, samt hur väl de lyckas anpassa sig till förändringar. De fyra scenariorna ligger i de olika ytterligheterna: "Oceanien, Eurasien och Sydostasien" beskriver en värld där samhället inte anpassat sig till den nya tekniken men försöker hålla den tillbaka, "Riv Pyramiderna" en värld där samhället misslyckats med både att kontrollera tekniken och att anpassa sig, "Rekursiv Paralys" en värld där samhället anpassar sig men också anpassar tekniken till sig, samt "Smältdegeln" där samhället inte försöker kontrollera tekniken men anpassar sig till en värld av snabba förändringar.

[Bild av koordinatsystem]

Rent allmänt kan man säga att de två scenariorna där samhället inte vill eller kan anpassa sig utmärks av starkare spänningar än de där det anpassar sig, och att fri teknologisk och ekonomisk utveckling verkar tendera mot globalisering medan kontroll understödjer regionala och nationalistiska tendenser. Anpassning gör det möjligt att röra sig mellan fri och kontrollerad utveckling på ett flexibelt sätt.

Detta kan beskrivas med hjälp av katastrofteori, en modell för hur plötsliga övergångar kan inträffa vid små förändringar. En tänkbar modell är följande:

[Katastrofdiagram]

När samhället anpassar sig till förändringar kan det skifta mellan mer eller mindre social kontroll av tekniken utan abrupta förändringar. Ju mindre anpassning som sker, destå snabbare blir övergången. Vid för liten anpassning inträffar en katastrof (i den matematiska meningen): samhället försöker motstå förändringarna i det längsta, men misslyckas sedan plötsligt och byter struktur. Det är denna övergång som skett kring 2010 i "Riv Pyramiderna".

Oceanien, Eurasien och Sydostasien

Antagande Samhället försöker kontrollera den teknologiska och ekonomiska utvecklingen med allt hårdare medel, samtidigt som det inte försöker eller kan anpassa sig till ny teknik. Motto "Inget nytt internet!" "Gullegull... annars!" Bakgrund Världen är uppdelad på tre stora handelsblock, samt ett antal formellt oberoende regioner. Den europeiska unionen bildar tillsammans med Ryssland "Eurasien", Japan, USA och Korea bildar "Oceanien" och sydostasien domineras av ett allt mer industrialiserat Kina balanserat av ett mer asiatiskt-inriktat Australien. De tre handelsblocken befinner sig i ett kallt ekonomiskt krig, där alla vill skydda sin inre marknad från extern konkurens, samtidigt som de naturligtvis gör sitt bästa att slå sig in på varandras marknader. Situationen kan beskrivas som en ekonomisk terrorbalans, där utvecklingen medvetet bromsas för att alla parter är rädda för de ekonomiska och sociala konsekvenserna av att släppa den fri. Miljöfrågorna har stor betydelse och är en viktig faktor i den internationella politiken där de används som politiska vapen. Överhuvud taget har internationella organisationer vuxit i inflytande, och FN har återtagit sin roll i världspolitiken, understött av de tre handelsblocken. Krav på globala lösningar, internationella avtal om teknikutveckling, miljö, ekonomi och politik har blivit vanliga och genomdrivs av de starka grupperna på de oberoende regionernas bekostnad. Historia 1998 Nordkorea kollapsar i likhet med öststaterna, och en återförening med Sydkorea inleds. Koreas ekonomi ansträngs av försöken att återupprätta den nedgångna norra regionen, och Japan och USA går in med stora investeringar. Under de kommande åren byggs landet upp, både som en allierad och som en buffert gentemot det växande Kinas ekonomi. Detta blir grunden för de ekonomiska allianser som bildar "Oceanien". 2001 Militärkupp i Kina; Folkets Befrielsearme avsätter de gamla styrande och för in yngre blod i styret. Efter en serie snabba ingripanden mot oppositionella och gammaltrogna stabiliseras situationen, och den nya regimen ger garantier för att utvecklingen mot ett blandekonomiskt samhälle fortsätter. Under de kommande tio åren utvecklas det nya kina med ett stabilt allt mer meritokratiskt styre. 2002 Spridningen av bank- och post-tjänster på internet har under flera år lett till att banker och postverk i västvärlden gradvis reducerat antalet kontor. När det visar sig att vissa av de kryptosystem som används inte är helt säkra inträffar en förtroendekris för tjänsterna, vilken ger extra tyngd åt en proteströrelse för "teknikarbetslösa". Under de kommande 15 åren blir denna rörelse ("Konsekvensrörelsen") kärnan i en rörelse som kräver noggrannare utredning av nya systems säkerhetsmässiga, sociala, arbetslivsmässiga och miljö konsekvenser. 2007 Katastrofernas år. En serie klimatförändringar ställer utom varje tvivel att drivhuseffekten påverkar det globala klimatet. En oväntad mycket kraftig el niño upphör inte, och åstadkommer torka i Indonesien, Afrika och Australien, översvämningar och jordskred i Sydamerika, stör monsunregnen i sydostasien och skapar flera oerhört destruktiva orkaner, varav flera stormsystem leder till översvämningar och skador i Europa. Resultatet är flera epidemier och svältkatastrofer runt världen, samt sekundära ekologiska störningar i de kvarvarande ekvatoriella regnskogarna. Klimatmodeller antyder att om drivhuseffekten fortsätter att öka kommer "el niño grande" att återkomma allt oftare och bli ett permanent klimat. 2008 Den allmänna opinionen runt världen kräver kraftiga insatser gentemot drivhuseffekten, och andra miljöproblem som ozonhålet och försurning i Asien. Vid ett toppmöte i Hanoi undertecknas det första i en serie internationella miljöavtal, som siktar mot överstatliga kontroller och sanktioner mot miljöförstöring. 2010 Det växande problemet med den ryska maffian och dess förgreningar i väst leder 2010 till att Europol på rysk begäran går in med assistans för att upprätthålla lag och ordning i Ryssland. Relativt snart utvecklas detta till ett permanent sammarbete, där Europol får stora befogenheter och skyddar europeiska investeringar. 2011 Kina sluter ekonomiskt sammarbetsavtal med ASEAN. Australien har under flera års tid blivit allt närmare knutet till ASEAN. Som en motreaktion knyts Japan och USA närmare samman. 2015 Brasilien, som i flera år drabbats av FN sanktioner för otillräckligt skydd av de kvarvarande regnskogarna, tvingas ta emot en internationell miljövårdsstyrka som fysiskt förhindrar vidare avverkning och exploatering. En konflikt blossar upp med lokala markägare som leder till flera hundra dödsoffer. Det internationella stödet till miljövårdstyrkan är dock stark, och markägarna tvingas iväg. Världsbild Världsbilden i detta scenario utmärks av en "vi mot dom"- mentalitet. Resurserna (materiella resurser, energi, miljö, arbetstillfällen, marknadsandelar) uppfattas som begränsade och alla konkurrerar om dem. Men samtidigt finns det en vida spridd rädsla för okontrollerad utveckling och dess konsekvenser, både de positiva och negativa. Risken är att om konkurrensen blir för hård så kan den egna sidan förlora, eller *alla* förlora (som i miljöfrågan). Dessutom leder snabba förändringar att många slås ut, vilket inte är politiskt acceptabelt, medan ett status quo eller en långsam utveckling gynnar de nuvarande strukturerna. Mycket av den officiella verksamheten i de olika blocken kan ses som en liturgi, olika riter för att upprätthålla bilden av det goda, demokratiska samhället. Att bryta mot denna idealbild uppfattas som ett angrepp mot samhällets grundidé. Ekonomi Världsekonomin är stark, men har en långsam utveckling. Stora delar av tredje världen har rest sig, men mycket större regioner fortsätter att ha en låg standard. Handelsblocken erbjuder utmärkta möjligheter för storföretagen att etablera sig och utvecklas, och i praktiken förekommer det en ohelig allians mellan stater/överstatliga myndigheter och företagen. Företagen kan ordna arbetstillfällen och får därigenom starkt stöd och bidrag, ofta i form av regionala upprustningsprojekt av samma typ som EUs Urban-projekt under 90-talet. Dessa upprustade regioner blir naturligt direktontrollerade av de överstatliga organisationer som byggt upp dem och erbjuder utmärkta etableringsmöjligheter för företag med politiska kontakter. Lobbyism uppmuntras, eftersom det också drar in företagen i systemet. Mindre företag kan inte konkurera med de större, eftersom de saknar resurser att delta i de stora projekten och lobbying verksamheten, och genom den ökade kontrollen av önskvärd utveckling inte lätt kan ta över nya marknader. Istället tvingas de agera mer som underleverantörer till de stora företagen, eller gå med i politiskt organiserade allianser av mindre företag. Den nya stora marknaden är miljöindustrin. Genom det kraftigt ökade stödet till miljövård och miljöutveckling har flera stora miljökoncerner utvecklats, vilka genomför storskaliga miljöprojekt i nära sammarbete med handelsblocken. Politik De tre stora handelsblocken dominerar världsekonomin och politiken totalt. Av dessa är det bara den europeiska unionen som är en formell politisk allians, men Oceanien och Sydostasien är i praktiken såpass starkt integrerade att de kan fungera som enheter i globala frågor. Nationalstaterna fortsätter att vara viktiga, men överstatlig inblandning blir allt vanligare. Harmoniseringsträvanden förekommer framför allt i Europa, men pan-asiatiska tankar uppmuntras i Sydostasien. De oberoende regionerna är svaga relativt blocken. Sydamerika balanserar mellan Oceanien och Eurasien, med inre konflikter och internationellt påtvingad miljövård. Afrika fortsätter att plågas av lokala konflikter, svag utveckling och diktaturer, även om blocken gör vissa miljöinvesteringar. Arabvärlden ses som ett stort hot av blocken, och mycket internationell kontroll används för att förhindra uppblossande av konflikter och spridning av religiös fundamentalism; ingen vill se en ny Khaddaffi. Den naturliga reaktionen är en växande motvilja i arabvärlden mot blocken, som verkar förfölja regionen utan anledning; detta späder naturligtvis på de krafter som blocken vill förhindra. Indien är en annan region blocken gärna vill hålla nere: sub- kontinenten har samma enorma potential som Sydostasien, men skulle den börja utvecklas skulle detta störa den politiska balansen för mycket. Därför hålls Indiens utveckling tillbaka med hjälp av ekonomiska, miljömässiga och politiska påtryckningsmedel. Eurasien: EU och Ryssland Större delen av europa har integrerats i den europeiska unionen, och de stater som inte är formella medlemmar har till stor del anpassat sig. Genom en medveten "europifiering" har området homogeniserats: de unga generationerna är vana att tågluffa över kontinenten, studera som utbytesstudenter och arbeta i grannländerna. Ryssland är inte formell medlem, även om detta betraktas mest som en tidsfråga. Europas intressen i landet är så vida spridda och så djupa att det för alla praktiska ändamål kan ses som styrt ifrån Bryssel. Dock är dess miljöproblem, ekonomi, brottslighet och etniska konflikter en ständig huvudvärk vilken tar mycket resurser från andra europeiska projekt. England har till stor del blivit europas blindtarm; en allt mer marginaliserad stat med svårartat brain-drain till kontinenten. EU är modulärt: den stora byråkratin har för att undvika korruption delats upp i sektioner med vattentäta skott, och tjänstemän och avdelningar omplaceras efter ett löpande schema. Resultatet blir att komplexa ärenden vilka tar lång tid att sätta sig in i och behandla tenderar att fördröjas, medan rutinärenden flödar utmärkt. Oceanien: USA, Japan och Korea USA har lyckats att hålla ihop trots sin vikande del av världsekonomin, huvudsakligen genom en ökad federalism. Landet är till stor del Japans marknad, och exporterar främst tjänster och know-how. Ett allt mer växande problem är ytterlighetsgrupperna som frodas i det disillusionerade samhället; federala säkerhets- och polisorganisationer lägger ned mer och mer energi på att spåra upp dem för att förhindra terrorism och subversion. Japan har lämnat undret bakom sig och blivit allt mer likt västerlandet i sin ekonomiska situation. Nationalistiska grupper skyller arbetslöshet och brottslighet på utländska influenser och vill återgå till ett mer "rent" isolationistiskt Japan, men motverkas av starka politiska och industriella intressen. Korea, som till stor del byggdes upp av Japan och USA, förblir nära knutet till de andra nationerna. Liksom Australien är det en viktig gräns gentemot Sydostasien, men hårt bundet av avtal och investeringar till Oceanien. Oceanien är en omaka kombination av stater, utan egentligt mål eller drivkraft annat än försvar gentemot det aggressiva Sydostasien och det mäktiga Eurasien. Utan den yttre konkurrensen skulle Japan och USA troligen vända sig inåt på grund av sina interna problem, men nu tvingas de till sammarbete även om breda lager inte ser någon fördel i detta. Sydostasien: Kina, Thailand, Indonesien, Singapore, Vietnam, Malaysia, Australien Den grundläggande polariteten inom Sydostasien är mellan det växande Kina och det västerländska Australien. Kina är på god väg att bli världens största industrination, hårt sammanhållet av Folkets Befrielsearmé men med växande spänningar mellan de rika kustregionerna och det fortfarande fattiga inlandet. Landet är fortfarande formellt en kommunistisk stat, men i praktiken är det en blandekonomi inte alltför olik andra nationers, även om den statliga inblandningen är mer märkbar. Kina kan sägas vara ett mandarinvälde, där välutbildade tjänstemän av europeiskt snitt planerar och organiserar samhället. De sydostasiatiska randstaterna utgör bryggan mellan Kina och Australien; de är mer västorienterade än Kina men har samtidigt ytterst täta förbindelser med Kina. Indonesien utgör en viktig del av sydostasien, men dess muslimska befolkning har lett till politiska problem inom blocket när det gäller behandlingen av arabvärlden. Australien är Sydostasiens teknologiska innovatör, även om dess uppfinningar och produkter tillverkas i Indonesien och Malaysia och säljs i Kina. Landet är dessutom en brygga till Oceanien, vilket har lett till vissa inre slitningar mellan nord och syd. Tillväxtpotentialen är enorm: blocket skulle utan tvekan kunna bli den globalt dominerande kraften om det inte hade så många interna problem (de andra blocken ser naturligtvis gärna att detta fortsätter). Sydostasien hålls tillbaka av befolkningsutvecklingen, stora miljöproblem, slitningar mellan väst-influerade och asiatiska tankesätt, åtskilliga minoritetsgrupper som motarbetar blockets enhet samt en avsaknad av en klar administrativ struktur; av blocken är sydostasien det minst fast organiserade. Internationell Politik Den internationella politiken domineras av blockens interaktion; den mesta verksamheten handlar om att undvika konflikter, och gemensamma aktioner när det krävs. Internationella organ som FN har fått ökad vikt, eftersom de erbjuder lämpliga forum för diskussion och gemensam handling (många oberoende stater hävdar att FN är en ren marionett till blocken). Teknik Den snabba tekniska utvecklingen under det sena 1900-talet ledde till en motreaktion, baserad på de problem som uppstod vid ett okritiskt accepterande av nya tekniker: arbetslöshet, ökade klyftor mellan välutbildade och lågutbildade, säkerhetsproblem, internetberoende och olika hälsoproblem. För att skydda samhällets struktur och medborgarna har därför de flesta länder börjat försöka kontrollera vad ny teknik används till, och noga specificera vilka forskningsriktningar som är önskvärda. Målet är att kontrollera teknologin och dess konsekvenser för att undvika oönskade sidoeffekter. En praxis som tillämpas inom handelsblocken är kravet på konsekvenspecifikationer för introduktionen av ny teknik och vid ansökan om forskningsanslag. Förutom miljökonsekvensbeskrivningar har även socialkonsekvensbeskrivningar och ekonomikonsekvensbeskrivningar införts: om ett projekt skall godkännas måste det ha acceptabla miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Forskare har i ökad grad gjorts ansvariga för sina forskningsresultat, vilket har gjort att politiska hänsyn har börjat krypa in på olika forskningsområden. Det pågår naturligtvis fri forskning och teknisk utveckling på många ställen, både i de oberoende nationerna och i tysthet inom handelsblocken. Detta uppfattas dock som ett hot, och blocken har i flera steg försökt genomdriva teknologiska ickespridningsavtal för att förhindra utvecklingen av disruptiva teknologier. Ett område där mycket pengar har satsats och viktiga resultat gjorts är ekologi, klimatforskning och miljövård. En grundläggande förståelse för hur ekosystem fungerar och förändras har utvecklats, vilken används för miljövård och restauration. Det börjar i praktiken bli möjligt att återskapa tidigare ekosystem där de försvunnit eller förstörts, även om det kräver enorma arbetsinsatser. Planer för att aktivt justera klimatet i mer naturlig riktning (t.ex. minska drivhuseffekten genom kontrollerade algblomningar startade med konstgjorda järn-utsläpp) har diskuterats, även om inga beslut har tagits. Miljö Miljöfrågorna har stor politisk vikt; att inte helhjärtat stödja dem är suspekt. Planekologi, miljöargument används för att hlla ned, miljöörelsen som kyrka, mot konkurrenter, befolkningsökning, ekoengineering Samhälle gerontokrati, meritokrati Kultur Det existerar ingen global kultur, även om internationella kontakter naturligtvis är starka. nationella kulturer Eftersom mycket av den fria tekniska och naturvetenskapliga forskningen har kontrollerats, har den akademiska humanismen fått en bättre ställning. Humanistiska och sociala studier anses nyttiga eftersom de stärker den nationella och kulturella kunskapen. media propaganda, problemfomulering, stora konsortier Hot De två hot som dominerar är miljön och säkerheten. Efter de globala miljöförändringarna i början av 2000-talet och lokala katastrofer är världsopinionen starkt motiverad att undvika vidare miljöförstöring. Trots stora åtgärder är situationen fortfarande inte säker, och det finns en allmän oro för resursbrist och nya miljökatastrofer som förstärker viljan att skapa internationell kontroll över utvecklingen. Säkerheten är det verkligt stora hotet, på flera skalor. Globalt finns oron för handelskrig och "ekonomisk kapprustning" som bryter den nuvarande balansen och leder till radikala sociala förändringar och miljöproblem. Mer lokalt är de transnationella organisationerna mycket motiverade att bekämpa subversiva element och bevara den interna säkerheten. Hemligstämpling, jakt på radikaler, brottslingar och terrorister är vanliga. Internationella "wars on drugs" uppmuntras. Möjligheter Den starka visionen är en stabil värld med hållbar utveckling, en dräglig levnadsstandard för en stor del av mänskligheten och hög sysselsättning, utan kraftiga språng eller oväntade sociala utvecklingar. Denna vision är åtminstone delvis inom räckhåll; svagheten är att det är svårt att gå hela vägen, eftersom den stabilitet som eftersträvas också hindrar utvecklingen. Rymdteknologi är ett område där detta scenario ligger före de andra. Intresset för jordövervakningssateliter, kommunikationer samt på lång sikt rymdindustri är högt, och alla tre handelsblocken har välutvecklade rymdprogram (delvis en statusfråga, i likhet med kalla krigets rymdkapplöpning). Om inte den ekonomiska situationen förändras är det möjligt att en verklig rymdkolonisation kan inledas. Framtid Världen i detta scenario är inte stabil; maktbalansen mellan blocken kommer efterhand att förskjutas och det räcker med att en part släpper tyglarna om sin ekonomiska utveckling för att dödläget ska förvandlas till en vild jakt på ekonomiska fördelar. Sydostasien har starka inre spänningar och Indonesien kan mycket väl visa sig vara dess svaga punkt: om arabvärlden skulle öppet gå emot handelsblocken finns det en viss risk att Indonesien skulle ställa sig på deras sida emot Sydostasien vilket skulle leda till en djup kris. Dessutom kan det visa sig omöjligt att hålla tillbaka Indien i det långa loppet; en rent indisk ekonomisk expansion skulle rubba maktbalansen för mycket. Slutligen så kvarstår risken för att oväntade tekniska eller vetenskapliga landvinningar trots alla ansträngningar förändrar samhällena. Blocken är medvetna om att världsordningen är bräcklig, och gör därför sitt bästa att befästa den. Detta skjuter upp sammanbrottet, men gör det troligen mer drastiskt när det väl kommer. Vad som sker då är svårt att avgöra, men ett globalt handelskrig där alla konkurrerar med alla är inte orimligt. En annan möjlighet är en plötslig och kanske våldsam övergång till en situation mer lik scenariot "Riv Pyramiderna" när de gamla maktstrukturerna plöstligt kollapsar på en fri världsmarknad. Vinnare Tjänstemän, agenter och "Shadowrunners", extralegala operatörer som sponsras av olika organisationer för att göra det smutsiga arbete som krävs för att bibehålla status quo. Förlorare De små staterna och företagen, vilka inte kan hävda sig mot handelsblocken och storföretagen som samarbetar med dem. Transhumanismen Det här scenariot är utan tvekan det mest transhumanism-fientliga av de fyra scenariorna. Transhumanismens vilja att förändra människan och befria sig från alla begränsningar är anatema mot det dominerande säkerhets- och kontroll-tänkandet. Forskning om många transhumanistiska hjärtefrågor är i praktiken omöjlig, och de transhumanistiska idéerna betraktas som subversiva. Det är inte orimligt att transhumanismen tar sin tillflykt till de oberoende regionerna eller går under jorden. I vilket fall som helst är dess inflytande och utvecklingsmöjligheter klart begränsade.

Riv Pyramiderna

Antagande Samhället misslyckas med att kontrollera den teknologiska utvecklingen, och de resulterande förändringarna sopar undan de gamla samhälls- och makt-strukturerna när de inte lyckas anpassa sig. Nya maktstrukturer uppstår, baserade på de grupper som är väl anpassade eller lyckas anpassa sig till den nya tekniken. Resultatet är ett tvådelat samhälle, med en digital aktiv klass och en passiv underklass. Motto "wannabee" "Du kan om du vill" Bakgrund Världsekonomins globalisering, internationella datornät och uppsnabbningen av utvecklingen har kört om de gamla strukturerna. Digitala pengar rör sig blixtsnabbt, ospårbart och internationellt, vilket totalt omintetgjorde många beskattningsmöjligheter. Nya teknologier utvecklas och tas i bruk snabbare än vad lagar och sociala system kan hantera, och när dessa väl hunnit komma fram till ett beslut är det redan föråldrat. Genom den nya tekniken och ekonomin får individer en långtgående frihet, men de flesta kan eller vill inte använda den. Samhällena i västvärlden har genomgått en djupgående förändring. Statsnivån har försvagats eller försvunnit helt, medan lokal (kommuner, delstater, städer) administration tar hand om infrastrukturen och mycket av medborgarnas liv, och en global nivå dominerad av en internationell kunskapselit dominerar ekonomin. Kunskapseliten är flexibel, starkt motiverad att lära sig och använda den nya tekniken och framför allt aktiv. Större delen av befolkningen har blivit alltmer passiv, och tar vad den får utan att höja sin ambitionsnivå. Kunskap är makt, men de flesta kan eller vill inte söka kunskap. Historia 2000 Digitala pengar används allt mer, framför allt för betalningar över Internet. Privata valutor med säkerhet från vissa företag eller i form av varor börjar förekomma på nätet; deras legalitet och formella ställning är oklar, men i praktiken har de många fördelar jämfört med de nationella valutorna. 2002 För att motverka växande arbetslöshet och budgetunderskott börjar Europas stater omstrukturera sina ekonomier, sälja av statliga monopol och skära ned ytterligare i välfärdsstaten. Massiva folkliga protester i många länder leder till segdragna konflikter på nationell och EU-nivå, vilket sinkar EU- arbetet med flera år. "Restrukturalisterna" kämpar mot "populisterna" i en alltmer smutsig politisk kamp, medan förändringarna fortsätter i all tysthet. 2005 Den ökande användningen av digitala pengar för skatteplanering och skattebrottslighet (understödd av spridningen av privatekonomiska expertsystem som automatiskt flyttar investeringar och digitala valutor till de nationer som är mest ekonomiska för ögonblicket) har länge oroat amerikanska staten, och ett lagförslag introduceras som förbjuder eller begränsar digitala valutor, stark kryptografi och ekonomiska expertsystem för privat bruk. Trots stora protester drivs det igenom, men tillämpningen visar sig svår: dels har utbredningen av systemen underskattats, dels sprids kännedomen om flera kryphål på internet redan före lagen godkännts, och dels avslöjas att flera av de ledande politikerna bakom lagen själva regelmässigt använder liknande metoder. Fiaskot ger genljud över världen, och ett motsvarande förslag i EU sänds omgående tillbaka för översyn och blir sedemera låst i den alltmer paralyserande kampen mellan restrukturalister och populister. 2006 Kina ingriper mot vad som kallas "destruktiva kapitalistiska element", resultatet blir vida spridda oroligheter i kustområdena och en kapitalflykt av sällan skådat slag. Situationen blir allt mer extrem när det ekonomiska kaoset sprider sig, och plundringar och uppror utvecklas när fattiga från inlandet strömmar mot kusten. Situationen glider allt mer ur Pekings händer. Under loppet av tre år upplöses Kina i kampen mellan olika krigsherrar, och de interna konflikterna spiller delvis över till grannländerna speciellt sedan Taiwan går in i striderna. Under de kommande åren kommer hundratals miljoner människor gå under i de uppblossande interna konflikterna eller deras följdverkningar i regionen. Resten av världen kan inte ingripa mot det väldiga kaoset, utan ger tafatt humanitär hjälp när den kan. 2007 Efter USAs och EUs misslyckade försök till kontroll av digitala valutor, och de dramatiska demonstrationerna av hur snabbt kapital och investeringar kan flyttas undan oro och instabilitiet som skedde i asien, framstår det alltmera klart att stater inte längre kan kontrollera flödet av pengar och den internationella ekonomin. Samtidigt har de traditionella storföretagen allt mer problem med stenhård internationell konkurrens från unga, flexibla nätverkade företag som kan dra nytta av nya nischer, nya tekniker och röra sig snabbare än de gamla. Den traditionella ekonomiska och politiska strukturen börjar lösas upp i västvärlden. 2010 Genom utvecklingen av "micromanufacturing" kan många varor produceras lokalt i minifabriker/affärer; endast standardiserade råvaror behöver transporteras. Detta revolutionerar först klädbranschen och efterhand allt fler områden genom en kraftig uppsnabbning av produktionen och minskning av lager-, transport- och import-kostnaderna. Standardvaror blir betydligt billigare. Sekundäreffekterna sprider sig i ekonomin, bl.a. genom rationaliseringar av transportväsendet, miljöförbättringar och det gradvisa försvinnandet av fabriker. Detta, kombinerat med andra tekniker för radikala produktionsökningar, blir sista spiken i kistan för den gamla tillverkningsindustrin. 2011 Genom kraftigt minskade skatteintäkter befinner sig de flesta väststater på ruinens brant. Företagssponsring håller mycket av lokalstyret och den lokala infrastrukturen uppe; levnadsstandarden är ofta hyfsad. Vissa regioner (t.ex. universitetsorter) blomstrar upp när välavlönade och välutbildade flockas till dem, medan andra sluter sig inåt; lokala självständighetsrörelser, ofta med ultranationalistiska tendenser sprider sig över världen. Påven fördömmer globaliseringen och marknaden. 2013 Ett taktiskt kärnvapen detoneras i Tallin efter att en terrorgrupp försökt utpressa stadens styrande. Detonationen ödelägger delar av staden och dödar över 100.000 människor direkt eller indirekt. Trots allmänna krav på en säkrare värld tvingas experter medge att det är nästintill omöjligt att skydda sig mot storskalig terrorism. 2015 En självreplicerande nanomaskin konstrueras för första gången av ett forskningsbolag i Milano. Nanoteknologin förutspås en lysande framtid av industribedömmare, och investeringarna i området ökar lavinartat. Världsbild I detta scenario finns det två starka världsbilder: den optimistiska, ambitiösa "du kan om du vill" hos den digitala eliten, och den pessimistiska "kan inte, vill inte, orkar inte" hos resten av befolkningen. För den digitala eliten är ambition, öppenhet och flexibilitet honnörsord. Den har nått sin position genom att tillämpa dem, och erkänner inte att det skulle finnas några hinder för alla andra att tillägna sig dem. Kunskap är makt, och det är bara att ta för sig av den fria kunskapen på Nätet. Den digitala världen har blivit det centrala paradigmet: information är verklighet, världen är virtuell och föränderlig. Samtidigt finns det en oro för att komma efter, att bli utkonkurerad av smartare ungdomar och kollegor, vilken driver på självutvecklingen. För den stora massan är den digitala klassens optimism ett hån: "det är lätt för dom att säga". En stor del känner sig nedtryckta, onödiga och ignorerade, och vänder sig bort från självutvecklings- etoset. Detta motverkar genom jantelagen andras vilja att utvecklas; varför anstränga sig, man är ändå inget värd, och de som försöker gör sig mest till. Resultatet blir en ond cirkel, där få motiveras att ta tag i sina liv och utvecklas, vilket leder till en frånvaro av förebilder och ökade klyftor, vilket gör att motståndet mot "dem" ökar, vilket ytterligare minskning av motivationen att överbrygga klyftorna. Istället för den globala världen vänder man sig mot det lokala och traditionella; den egna gruppen uppvärderas på andras bekostnad, och hembygdsfascism sprider sig. Ekonomi Ekonomin är global och fri; internationella organisationer och företag etablerar sig i regioner där lagar, skatteregler och förhållanden passar dem, och flyttar vidare när de inte längre gör det. Under början av 2010-talet dog de sista klassiska storföretagen ut på grund av sin stelhet. I deras ställe finns flexibla bolag sammanhållna till stor del av informationsteknologi, där de olika modulerna kan vara utspridda över hela världen. I övergången 2010 slogs hela industrier ut, t.ex. beklädnadsindustrin, för att ersättas av råvaruprodktion, mikrotillverkning och design/utveckling. Med hjälp av mikrotillverkningen behövs bara råvarorna i lämplig halvfabrikat-form och ritningar på produkten. Internet är den verkliga ekonomiska knutpunkten. Under noll-talet utvecklades standarder och normer för digitala transaktioner, vilka gradvis har förfinats. Kontanter är numera ovanligt, medan digitala pengar har blivit oerhört flexibla. Dessutom har Nätet blivit det dominanta mediumet för alla former av kommunikation och informationslagring. Mikrofabriker och besläktade tekniker har skapat lokalindustrier, vilka lätt kan ställa om produktionen till helt nya områden när ett behov dyker upp. Dessa industrier hyrs in av de internationella bolagen som tillhandahåller ritningar, expertis och order. Tyngre industrier vilka inte kan ändra produktion och utvinning av naturresurser är mer stabila, och omges ofta av lika stabila samhällen: lokalsmhället förändras med de lokala företagen. Den teknologiska utvecklingen har lett till genombrott på en rad områden, vilket utnyttjats av företag som snabbt dragit nytta av dem; steget från grundforskning till tillämpning och produkt har minskat betydligt. Bioteknologi, informationsorganiserande system, kunskapsmjukvara, intelligensförstärkande agenter, nanoteknologi, enhanced reality, mobila och distribuerade system, evolutionär programmering och industriella mikrokretslopp utgör bara några av de nya marknader som snabbt utvecklats. De får snabbt genomslag i den digitala klassen, och läcker sedan ned till resten av mänskligheten efter ett par år. Samtidigt har de tekniska framstegen lett till en vida utbredd arbetslöhet. På samma sätt som jordbrukets mekanisering gjorde att bara 2% av befolkningen behövde vara jordbrukare (mot närmare 90% innan) had den nya tekniken gjort att industrin kraftigt minskats och rationaliserats utan att produktionen minskats. De nya arbetstillfällena ligger i den digitala sektorn, där information, kreativitet och kunskap är råvarorna. Eftersom relativt få lyckats omskola sig till detta område från den industriella sektorn kvarstår en stor arbetslöshet, kombinerad med ett växande antal pensionärer. Försöken att öka sysselsättningen har till stor del misslyckats eftersom de inte lyckats överbrygga den växande klyftan mellan de optimistiska digitala (vilka lider av arbetskraftsbrist, vilket motiverar till utvecklingen av fler AI- hjälpmedel för att täcka bristen) och resten av mänskligheten. Den stora gruppen sysslolösa (vilken också inkluderar en växande skara pensionärer) fyller egentligen ingen ekonomisk nisch; de kan inte producera något lika ekonomiskt som den moderna industrin, de konsumerar visserligen men till stor del finansieras detta av marknaden. Resultatet har blivit en kultur dominerad av "bröd och skådespel": sponsrad mat och husrum, lotterier, interaktiva tvåloperor och andra förströelser. Till stor del tar de vad de får, eftersom de är medvetna om att de egentligen inte behövs; denna medvetenhet bidrar till deras hjälplöshet. Politik Politiken har två skarpt åtskilda nivåer: den globala nivån, där inflytelserika grupper med globalt problemformuleringsprivilegium formar framtidsvisionerna och internationellt kapital rör sig, och den lokala nivån, där småindustrier och den stora massan lever. Nationell I Europa och Amerika är den lokala nivån dominerad av vilka investeringar och vilket stöd olika företag gör, samt maktgrupperingar med lokalt stöd. Vissa regioner blomstrar genom internationella investeringar, vissa förfaller i arbetslöshet och avfolkning, vissa blir mer agrara men de flesta håller en hyfsad standard eftersom det är en dålig investering att låta dem förfalla. Mycket av vad som tidigare var tredje världen har blivit "marknadskolonier" på samma sätt som västerlandet delats upp på regioner; kvar finns stora "bortglömda" områden med svag ekonomisk ställning. Istället för genom obligatoriska skatter har ett "dricks-system" utvecklats, där sociala och ekonomiska normer utan formell makt anger hur mycket ett företag eller en organisation bör betala till regionerna det är verksamt inom (och ofta till miljö och infrastruktur). Att inte betala "dricksen" är att förlora goodwill och riskera försämrad service; vissa grupper på nätet har tagit till sin uppgift att spåra upp och offentliggöra hur mycket olika företag betalar, vilket ökar efterlevnaden av dricks-systemet och samordnar hur mycket som betalas. Region-nivån är starkt motiverad att behålla lugnet, eftersom kriser och upplopp lätt kan leda till att investeringarna försvinner till ett lämpligare ställe. Vissa länder, som hade svaga ekonomiska band med världsekonomin före de drastiska händelserna kring 2010 har överlevt tämligen oförändrade. De flesta av dessa är underutvecklade diktaturer eller isolerade nationer som Mongoliet eller Albanien. Vanligen är de relativt slutna inåt, även om vissa har delvis släppt in internationellt kapital med vissa starka restriktioner. De senare har ofta ekonomier som aldrig hann ta steget till en informations och internet-ekonomi, och nu isoleras av sin tröghet när den globala marknaden accelererar. Internationell Nätet utgör den verkliga internationella nivån. De tankar som sprids på Nätet får genomslag över hela världen: de som kan få fram sina åsikter på det har det globala problemformuleringsprivilegiet. I stort sett alla i någorlunda välutvecklade regioner har tillgång till Nätet och informationen på det, men användningen skiftar. En stor del av befolkningen nöjer sig med att använda det till underhållning (istället för tv) och vardagliga göromål, medan vissa använder det som en ofantlig kunskapsreserv, utför sina arbeten via det och deltar aktivt i de debatter som formar den lokala och internationella politiken. Skillnaden är en fråga om utbildning, intresse och ambition snarare än ekonomi. Teknik Teknologiskt sett är detta scenario det mest avancerade på flest områden. Under 2000-talet har en mängd tekniker som utvecklades under det sena 1900-talet tillämpats, och flera nya har snabbt gått från teori till marknad. En av de bidragande faktorerna till uppsnabbningen har varit informationstekniken vilken gör det möjligt inte bara för forskarna att samordna sig utan också för företag att snabbt upptäcka intressanta möjligheter, testa dem, bygga prototyper och marknadsföra dem. Inga vetenskapliga tidskrifter ges år 2017 ut i pappersform (detta upphörde kring 2003; normala tidningar tog steget först tio år senare), och resultaten lagras upp i stora databaser vilka säljs av vetenskapsinformationsbolag. Mycket av den tekniska utvecklingen har varit inriktad mot informationsteknologi. System för att söka, filtrera, organisera och förstå information, förstärka användarens effektiva intelligens och minne, utveckla ny mjukvara, sprida beräkningar via Nätet, datorsäkerhet, kryptografi och säkra transaktioner är fortfarande ett hett område, även om marknaden år 2017 börjat mogna något. "Enhanced reality" (virtuella scener överlagrade på den verkliga världen), "wearables" (datorer som delar av kläderna) och "ubiquitious computing" (billiga mikrodatorer dolda i nästan allting, samverkandes till att skapa en "smart miljö") hör till vardagen för den digitala klassen. Mikrofabrikerna har lett till ett helt nytt område, design av mikroindustrier där tillverkning och återvinning kombineras på en lokal skala, ofta drivna av lokala energikällor. De kan tillverka allt mer sorters produkter, och med introduktionen av mogen nanoteknologi någon gång i slutet av 2020-talet förväntas de kunna tillverka *allt* som normalt behövs i ett bostadsområde. I takt med att tekniken accelererar ökar också riskerna för olyckor, terrorism och oväntade sidoeffekter. Allt fler människor försöker hitta sätt att skydda sig, och kolonier i omloppsbana diskuteras seriöst som en tillflyktsort från faror eller lämpliga platser för riskabel forskning. Hittils har dock rymden inte använts till mer än kommunikationer; inget industrikonsortium har hittils lyckats samla ihop tillräckligt med kapital för att bygga en större rymdkoloni, även om många hävdar att detta är en tidsfråga. Miljö Efter nationalstaternas sammanbrott finns det ingen stark regional miljösammanordning. Många områden håller relativt låga miljökrav i hopp om att attrahera industrier, medan andra profilerar sig med hög standard på miljön. Den digitala klassen har råd och intresse att bry sig om miljövård, vilket leder till att populära regioner får god miljövård och kraftiga ingripanden sker i de frågor där miljöorganisationer lyckas skapa en opinion. Djupare samordning saknas dock, vilket leder till problem med spridning av miljöproblem från ett område till ett annat och avsaknad av globala handlingsplaner mot globala problem som växthuseffekten. Kultur Splittringen mellan de de olika grupperna har lett till en kulturell splittring. Å ena sidan existerar en internationaliserad kultur, spridd via Nätet, å andra sidan ett otal lokala och nationella kulturer. Dessa interagerar knappt. Hot Det som många fruktar är den nya terrorismen. Den enorma klyftan mellan kunskapseliten och resten av folket föder avund och vrede; detta motiverar både enstaka vilda attacker mot symboler för den globala marknaden och mer genomtänkta angrepp mot nyckelpersoner, anläggningar och organisationer. Den gamla vålds- inriktade terrorismen finns kvar, men också nya metoder har dykt upp som Nät-terrorism, desinformation och biologisk, kemisk och nukleär terrorism, och det är bara en tidsfråga innan nanoteknologi finner användning som terrorvapen. Det är svårt att förhindra många attacker eftersom de sker med förödande kraft utan förvarning; detta föder en växande paranoia i samhället. Många av de mest inflytelserika personerna skyddar sig genom att hålla en låg profil: var de befinner sig fysiskt är hemligt, men de håller kontakten via nätet och telepresence. Ett annat hot är lokala sammanbrott. Det förekommer att en region misslyckas och bryter samman ekonomiskt, eller att ökande våld leder till att investeringarna flyttar. Resultatet blir en ond cirkel: utan internationell support försämras situationen, våld brer ut sig, de som kan lämnar området, detta försämrar situationen osv. Resultatet blir att regionen isoleras och tappar större delen av sin ekonomi. Ofta förvandlas de till stridszoner mellan lokala krigsherrar eller nationalistiska grupper. Processen är i stort sett irreversibel, eftersom världssamfundet sällan går in för att stoppa utvecklingen eller bygga upp regionen efteråt (det finns bättre investeringar på andra platser), vilket gör att den aldrig kan komma ifatt i utvecklingen. Möjligheter Mänskligheten har större frihet nu än någonsin tidigare. I princip kan mer än hälften av mänskligheten genom Nätet få tillgång till nästan vilken information som helst eller göra sin stämma hörd utan risk för censur. Politiskt förtryck blir allt mer ovanligt (eftersom det är dåligt för affärerna) och det är i praktiken möjligt att enkelt flytta till en annan del av världen. Socialt är det möjligt att avancera helt beroende på ens egen ambition, kunskaper och färdigheter utan hänsyn till kön, kultur, ålder eller ras. Tyvärr tar inte de flesta tillvara på dessa möjligheter, utan håller sig själva instängda i resterna av det gamla sociala systemet. Burdörren är öppen, men burens invånare har ännu inte förstått det. Världen är till största delen fredlig. De kvarvarande staterna är medvetna om att inleder de konflikter kan de räkna med att mycket av de investeringar som gjorts i dem snabbt försvinner, och att de inte kan dölja orsaken till detta för sina medborgare på grund av de globaliserade media. Regionerna är ännu mer under den internationella nivåns inflytande, och saknar resurser till större konflikter. Däremot förekommer en del kroniska konflikter i stater och regioner som marknaden sedan länge gett upp om, t.ex. det inre av fd. Kina. Konflikterna pågår där år efter år utan ljusning, men kan inte längre sprida sig. Teknologiskt står världen inför en alltmer accelerande utveckling. Nanoteknologi och nya rön inom artificiell intelligens kommer utan tvekan att leda till radikala nya tillämpningar som kommer att accelerera utvecklingen ytterligare och sätta den digitala klassens anpassningsförmåga på svåra prov. Dessa nya tekniker lovar det slutliga steget bort från industrisamhället, in i en värld där materia är lika formbart som mjukvara och i stort sett allting kan ha inbyggd intelligens; en verkligt magisk värld i Arthur C. Clarkes mening: "tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från magi". Framtid Den accelererande utvecklingen gör framtiden en aning skakig men optimistisk. Många i den digitala klassen gör sitt bästa att anpassa sig för de radikala möjligheterna de ser är under utveckling och som kommer att förändra dem, deras samhälle och mänskligheten totalt. Den stora massan är inte medveten om detta, och kommer troligen att ånyo bli tagen på sängen. Det stora frågetecknet är huruvida fler människor kan bli delaktiga i den digitala klassens liv. Den digitala klassen välkomnar alla som orkar ta sig in, men ju snabbare den utvecklas destå svårare blir det. Exponentiell utveckling leder också till att skillnader växer exponentiellt. Om de utbildningsinsatser och försök till social motivation som faktiskt görs skulle börja bära frukt kan kanske klyftan delvis överbryggas; detta skulle röra världen mer i riktning mot scenariot Smältdegeln. En annan möjlighet är bildandet av en mellan-grupp, som drar nytta av den existerande infrastrukturen och utvecklingen men inte lyckas hinna ifatt den nuvarande digitala klassen; resultatet skulle kunna bli ett tredelat världssamhälle, där de olika delarna rör sig på alltmer olika kurser. Vinnare Internet-entreprenörer, konsulter och forskare. Alla som kan surfa på den accelererande vågen. Förlorare Politiker, medelsvensson. Alla som föredrar trygghet framför frihet. Transhumanismen Kunskapseliten är till stor del de facto mermänniskor, starkt motiverade att utveckla sig för att klara sig i konkurrensen. Med hjälp av informationsteknik, intelligensförstärkning och nanoteknologi håller de på att accelerera utvecklingen allt mer. Transhumanistiska idéer passar in aldeles utmärkt med de dominanta attityderna. Problemet är att större delen av mänskligheten inte delar dem, och inte till fullo kan dra nytta av den accelererande utvecklingen. Risken är att Singulariteten bara omfattar en liten del av befolkningen.

Rekursiv Paralys

Antagande Samhället anpassar sig till teknologin och anpassar teknologin för sina behov. Detta sker inom ramen för en rörelse mot ett både mer småskaligt och samtidigt mer internationellt samhälle. För att motverka denna paradox och hantera den ökade komplexiteten utvecklas nya sociala instutioner och organisationer, vilka ökar komplexiteten ytterligare. Resultatet är ett halvt paralyserat men välmenande samhälle. Motto "Mer komplexitet löser problemet" "Tänk globalt, agera lokalt" Bakgrund Samhället i västvärlden har blivit mycket mera lokalt och internationellt: å ena sidan spelar beslut i FN, EU och federala organ en ökad roll på den lokala skalan, å andra sidan har det lokala självbestämmandet också ökats. Samhället består av sammanflätade hierarkier, från FN över EU, stat, landsting och kommun till kommundelsnämd, där beslut och information flödar vertikalt via modern informationsteknik, men den horisontella kontrollen är mer bristande. Resultatet är en västvärld av regioner, statsstater, lokalsamhällen och organisationer. Minoriteter och lobbyingrupper har fått ökat inflytande, och skillnaderna mellan olika samhällen har accentuerats. Historia 2000 En längre tids ekonomisk uppgång inleds. En av de bidragande faktorerna är kommersialiseringen av Internet under 0-talet, som verkligen tar sin fart iochmed utvecklandet av förbättrade protokoll som möjliggör säkra transaktioner, autentifiering av meddelanden (vilket i sin tur leder till att digitala filer börjar betraktas som urkunder) och alltmer spridda innehållsklassificeringssystem. Internet II, det oberoende universitets- och industri-nätet som började utvecklas under 90- talet blir en förebild för flera moderna sub-nät vilka efterhand blir dominerande i nät-trafiken. Det anarkistiska original-nätet kvarstår, men får en allt minskande social och ekonomisk betydelse. 2007 Spridningen av telecommuting och utlokalisering ger upphov till en småstadsrennäsans i Europa och Amerika. När kontorsarbete inte längre behöver utföras i storstäderna väljer många att flytta till angränsande småstäder och ytter-förorter. Detta leder dels till en gradvis förslumning eller nedgång av de inre storstadsregionerna, dels till en ökande betydelse av lokala sociala nätverk. 2009 Kraftiga gängstrider i hela USA, vilka föranleder kraftiga federala insatser. Många mindre samhällen och orter börjar alltmer beväpna sig för gemensamt skydd. "Gillesrörelsen" uppkommer, vilken betonar den lokala sociala samanhållningen. Den korsar snart Atlanten till Europa, där den får en fredligare framtoning: målet är att skapa välfungerande lokalsamhällen kapabla att sköta många lokala funktioner (t.ex. grannsamverkan, barnpassning eller gemensama terminalstugor) i samarbete med kommunala, statliga eller överstatliga organisationer. 2011 Europeiska Unionen blir en faktisk verklighet, även om det resulterande fördraget är såpass komplext att tjänstemän kommer att hållas sysselsatta under det kommande decenniet med att tolka det. I praktiken blir förändringarna relativt små. 2012 Efter en lång tid av långsam men metodisk industrialisering och öppenhet sluter sig Kina plötsligt mot omvärlden, troligtvis på grund av en intern konflikt i partiet. Många av de hittils framgångsrika ekonomierna i Asien börjar vackla på grund av osäkerheten om vad som skall ske; osäkerheten bryter den långa ekonomiska uppgången även om den befarade lågkonjunkturen visar sig mildare än väntat. Under resten av 10- talet förblir Kina en gåta, isolationistiskt men allt mer industrialiserat. 2013 USA brottas med regionaliseringen; den militanta gillesrörelsen kombinerat med allt mer oberoende delstater ställer hårda krav på den federala nivån. Landet blir alltmer isolationistiskt. 2015 En serie revolutioner och sammanbrott sprider sig i Afrika, där de gamla väst-orienterade eller väst-stödda regimerna vacklar när en ung, välutbildad och självständig generation börjar dra nytta av den nya tekniken och de ekonomiska framsteg som skett i vissa regioner för att främja sina egna mål, och västerlandet alltmer vänder sig inåt istället för att aktivt uppehålla de gamla styrande. Världsbild Att skapa ett samhälle på en mänsklig skala har satts upp som ett av de viktigaste målen både av medborgarna själva och politikerna. Många söker sig bort från det gamla industriella nationalstats- samhällena och dess uppenbara problem till ett småskaligt tjänstesamhälle, som uppfattas som bättre på de flesta sätt. Den inflytelserika unga generationen har vuxit upp med tanken "tänk globalt, agera lokalt" Samtidigt är man medveten om att samhället måste samordnas på större skalor för att inte förlora i effektivitet och sammanhållning. Därför försöker man med olika medel binda samman de lokala grupperna, dels via informationsteknologi, dels genom administration. En politisk vision med genomslagskraft är "en fritidspolitiker i varje portuppgång" - politikerna ska finnas nära folket, kunna fatta snabba lokala beslut eller kontakta högre administrativa nivåer om det behövs. Ekonomi Den ekonomiska utvecklingen har varit god, men har efterhand saktat av allt mer; hela västvärlden verkar ha drabbats av "euroskleros", men i den nya sociala ordningen är detta inte lika oroande som det skulle ha varit under 1900-talet: det är bättre med hög sysselsättning och ett bra samhälle än effektiv konkurrens och tillväxt. Det är de små och verkligt stora företagen som blomstrat; medelstora företag har slagits ut eftersom de inte kunde hantera sin komplexa omvärld. Istället dominerar lokala tjänsteföretag och flexibla, internationella storföretag som kan anpassa sig till/anpassa de olika regelsystemen till sina behov. Politik Nationell technoliberation Internationell Teknik Under det sena 1900-talet började forskning styras mer politiskt i vad som uppfattas som önskvärda riktningar. Detta minskade stödet för fri grundforskning, och tillämpad forskning blev allt viktigare. Iochmed övergången till ett allt mer lokalt tjänstesamhälle och internets praktiska genombrott blev inriktningen allt mer att finna teknik, metoder och i viss mån fakta för att stödja de nya samhällsformerna. I rörelsen mot ett lokalare samhälle fick de lokala högskolorna ökat inflytande på de klassiska centrala universitetens bekostnad. Istället för att satsa lika mycket på forskning satsade de på utbildning och att knyta nära kontakter med det lokala näringslivet. De stora universiteten finns kvar, och fungerar ibland som egna samhällen, men har svagare band till resten av samhället. Ett område där signifikanta framsteg gjorts är datorstött sammarbete och människa-datorinteraktion. Målet har varit att skapa system som är lätta, effektiva och bekväma att använda för alla användare, och som stödjer sammarbete och social interaktion via nätet. Verktyg för att bilda och upprätthålla virtuella samhällen har utvecklats, och används framför allt på företagen för att bibehålla en företagskultur även om de anställda telependlar. Miljö Kultur Hot Möjligheter Framtid Det västerländska samhället har låst sig i en trevlig form; lokalsamhällen med starkare sociala band passar många människor, men kväver också förändring. Andra delar av världen Gryning i sydamerika och Afrika? Vinnare Advokater, fritidspolitiker, fixare, troubleshooters Förlorare De som inte fattar systemet, radikalerna, de som avviker för mycket. Transhumanismen