Scenariorna beror på två parametrar: hur mycket samhällen försöker kontrollera teknisk och social utveckling, samt hur väl de lyckas anpassa sig till förändringar. De fyra scenariorna ligger i de olika ytterligheterna: "Oceanien, Eurasien och Sydostasien" beskriver en värld där samhället inte anpassat sig till den nya tekniken men försöker hålla den tillbaka, "Riv Pyramiderna" en värld där samhället misslyckats med både att kontrollera tekniken och att anpassa sig, "Rekursiv Paralys" en värld där samhället anpassar sig men också anpassar tekniken till sig, samt "Smältdegeln" där samhället inte försöker kontrollera tekniken men anpassar sig till en värld av snabba förändringar.
[Bild av koordinatsystem]
Rent allmänt kan man säga att de två scenariorna där samhället inte vill eller kan anpassa sig utmärks av starkare spänningar än de där det anpassar sig, och att fri teknologisk och ekonomisk utveckling verkar tendera mot globalisering medan kontroll understödjer regionala och nationalistiska tendenser. Anpassning gör det möjligt att röra sig mellan fri och kontrollerad utveckling på ett flexibelt sätt.
[Katastrofdiagram]
När samhället anpassar sig till förändringar kan det skifta mellan
mer eller mindre social kontroll av tekniken utan abrupta
förändringar. Ju mindre anpassning som sker, destå snabbare blir
övergången. Vid för liten anpassning inträffar en katastrof (i den
matematiska meningen): samhället försöker motstå förändringarna
i det längsta, men misslyckas sedan plötsligt och byter struktur. Det
är denna övergång som skett kring 2010 i "Riv Pyramiderna".
Oceanien, Eurasien och
Sydostasien
Antagande
Samhället försöker kontrollera den teknologiska och ekonomiska
utvecklingen med allt hårdare medel, samtidigt som det inte
försöker eller kan anpassa sig till ny teknik.
Motto
"Inget nytt internet!"
"Gullegull... annars!"
Bakgrund
Världen är uppdelad på tre stora handelsblock, samt ett antal
formellt oberoende regioner. Den europeiska unionen bildar
tillsammans med Ryssland "Eurasien", Japan, USA och Korea bildar
"Oceanien" och sydostasien domineras av ett allt mer
industrialiserat Kina balanserat av ett mer asiatiskt-inriktat
Australien. De tre handelsblocken befinner sig i ett kallt
ekonomiskt krig, där alla vill skydda sin inre marknad från extern
konkurens, samtidigt som de naturligtvis gör sitt bästa att slå sig in
på varandras marknader. Situationen kan beskrivas som en
ekonomisk terrorbalans, där utvecklingen medvetet bromsas för att
alla parter är rädda för de ekonomiska och sociala konsekvenserna
av att släppa den fri.
Miljöfrågorna har stor betydelse och är en viktig faktor i den
internationella politiken där de används som politiska vapen.
Överhuvud taget har internationella organisationer vuxit i
inflytande, och FN har återtagit sin roll i världspolitiken, understött
av de tre handelsblocken. Krav på globala lösningar, internationella
avtal om teknikutveckling, miljö, ekonomi och politik har blivit
vanliga och genomdrivs av de starka grupperna på de oberoende
regionernas bekostnad.
Historia
1998 Nordkorea kollapsar i likhet med öststaterna, och en
återförening med Sydkorea inleds. Koreas ekonomi ansträngs av
försöken att återupprätta den nedgångna norra regionen, och Japan
och USA går in med stora investeringar. Under de kommande åren
byggs landet upp, både som en allierad och som en buffert
gentemot det växande Kinas ekonomi. Detta blir grunden för de
ekonomiska allianser som bildar "Oceanien".
2001 Militärkupp i Kina; Folkets Befrielsearme avsätter de
gamla styrande och för in yngre blod i styret. Efter en serie snabba
ingripanden mot oppositionella och gammaltrogna stabiliseras
situationen, och den nya regimen ger garantier för att utvecklingen
mot ett blandekonomiskt samhälle fortsätter. Under de kommande
tio åren utvecklas det nya kina med ett stabilt allt mer
meritokratiskt styre.
2002 Spridningen av bank- och post-tjänster på internet har
under flera år lett till att banker och postverk i västvärlden gradvis
reducerat antalet kontor. När det visar sig att vissa av de
kryptosystem som används inte är helt säkra inträffar en
förtroendekris för tjänsterna, vilken ger extra tyngd åt en
proteströrelse för "teknikarbetslösa". Under de kommande 15 åren
blir denna rörelse ("Konsekvensrörelsen") kärnan i en rörelse som
kräver noggrannare utredning av nya systems säkerhetsmässiga,
sociala, arbetslivsmässiga och miljö konsekvenser.
2007 Katastrofernas år. En serie klimatförändringar ställer
utom varje tvivel att drivhuseffekten påverkar det globala
klimatet. En oväntad mycket kraftig el niño upphör inte, och
åstadkommer torka i Indonesien, Afrika och Australien,
översvämningar och jordskred i Sydamerika, stör monsunregnen i
sydostasien och skapar flera oerhört destruktiva orkaner, varav
flera stormsystem leder till översvämningar och skador i Europa.
Resultatet är flera epidemier och svältkatastrofer runt världen,
samt sekundära ekologiska störningar i de kvarvarande
ekvatoriella regnskogarna. Klimatmodeller antyder att om
drivhuseffekten fortsätter att öka kommer "el niño grande" att
återkomma allt oftare och bli ett permanent klimat.
2008 Den allmänna opinionen runt världen kräver kraftiga
insatser gentemot drivhuseffekten, och andra miljöproblem som
ozonhålet och försurning i Asien. Vid ett toppmöte i Hanoi
undertecknas det första i en serie internationella miljöavtal, som
siktar mot överstatliga kontroller och sanktioner mot
miljöförstöring.
2010 Det växande problemet med den ryska maffian och dess
förgreningar i väst leder 2010 till att Europol på rysk begäran går
in med assistans för att upprätthålla lag och ordning i Ryssland.
Relativt snart utvecklas detta till ett permanent sammarbete, där
Europol får stora befogenheter och skyddar europeiska
investeringar.
2011 Kina sluter ekonomiskt sammarbetsavtal med ASEAN.
Australien har under flera års tid blivit allt närmare knutet till
ASEAN. Som en motreaktion knyts Japan och USA närmare
samman.
2015 Brasilien, som i flera år drabbats av FN sanktioner för
otillräckligt skydd av de kvarvarande regnskogarna, tvingas ta
emot en internationell miljövårdsstyrka som fysiskt förhindrar
vidare avverkning och exploatering. En konflikt blossar upp med
lokala markägare som leder till flera hundra dödsoffer. Det
internationella stödet till miljövårdstyrkan är dock stark, och
markägarna tvingas iväg.
Världsbild
Världsbilden i detta scenario utmärks av en "vi mot dom"-
mentalitet. Resurserna (materiella resurser, energi, miljö,
arbetstillfällen, marknadsandelar) uppfattas som begränsade och
alla konkurrerar om dem. Men samtidigt finns det en vida spridd
rädsla för okontrollerad utveckling och dess konsekvenser, både de
positiva och negativa. Risken är att om konkurrensen blir för hård
så kan den egna sidan förlora, eller *alla* förlora (som i
miljöfrågan). Dessutom leder snabba förändringar att många slås ut,
vilket inte är politiskt acceptabelt, medan ett status quo eller en
långsam utveckling gynnar de nuvarande strukturerna.
Mycket av den officiella verksamheten i de olika blocken kan ses
som en liturgi, olika riter för att upprätthålla bilden av det goda,
demokratiska samhället. Att bryta mot denna idealbild uppfattas
som ett angrepp mot samhällets grundidé.
Ekonomi
Världsekonomin är stark, men har en långsam utveckling. Stora
delar av tredje världen har rest sig, men mycket större regioner
fortsätter att ha en låg standard.
Handelsblocken erbjuder utmärkta möjligheter för storföretagen att
etablera sig och utvecklas, och i praktiken förekommer det en
ohelig allians mellan stater/överstatliga myndigheter och företagen.
Företagen kan ordna arbetstillfällen och får därigenom starkt stöd
och bidrag, ofta i form av regionala upprustningsprojekt av samma
typ som EUs Urban-projekt under 90-talet. Dessa upprustade
regioner blir naturligt direktontrollerade av de överstatliga
organisationer som byggt upp dem och erbjuder utmärkta
etableringsmöjligheter för företag med politiska kontakter.
Lobbyism uppmuntras, eftersom det också drar in företagen i
systemet.
Mindre företag kan inte konkurera med de större, eftersom de
saknar resurser att delta i de stora projekten och lobbying
verksamheten, och genom den ökade kontrollen av önskvärd
utveckling inte lätt kan ta över nya marknader. Istället tvingas de
agera mer som underleverantörer till de stora företagen, eller gå
med i politiskt organiserade allianser av mindre företag.
Den nya stora marknaden är miljöindustrin. Genom det kraftigt
ökade stödet till miljövård och miljöutveckling har flera stora
miljökoncerner utvecklats, vilka genomför storskaliga miljöprojekt i
nära sammarbete med handelsblocken.
Politik
De tre stora handelsblocken dominerar världsekonomin och
politiken totalt. Av dessa är det bara den europeiska unionen som
är en formell politisk allians, men Oceanien och Sydostasien är i
praktiken såpass starkt integrerade att de kan fungera som enheter
i globala frågor. Nationalstaterna fortsätter att vara viktiga, men
överstatlig inblandning blir allt vanligare.
Harmoniseringsträvanden förekommer framför allt i Europa, men
pan-asiatiska tankar uppmuntras i Sydostasien.
De oberoende regionerna är svaga relativt blocken. Sydamerika
balanserar mellan Oceanien och Eurasien, med inre konflikter och
internationellt påtvingad miljövård. Afrika fortsätter att plågas av
lokala konflikter, svag utveckling och diktaturer, även om blocken
gör vissa miljöinvesteringar.
Arabvärlden ses som ett stort hot av blocken, och mycket
internationell kontroll används för att förhindra uppblossande av
konflikter och spridning av religiös fundamentalism; ingen vill se
en ny Khaddaffi. Den naturliga reaktionen är en växande motvilja i
arabvärlden mot blocken, som verkar förfölja regionen utan
anledning; detta späder naturligtvis på de krafter som blocken vill
förhindra.
Indien är en annan region blocken gärna vill hålla nere: sub-
kontinenten har samma enorma potential som Sydostasien, men
skulle den börja utvecklas skulle detta störa den politiska balansen
för mycket. Därför hålls Indiens utveckling tillbaka med hjälp av
ekonomiska, miljömässiga och politiska påtryckningsmedel.
Eurasien: EU och Ryssland
Större delen av europa har integrerats i den europeiska unionen,
och de stater som inte är formella medlemmar har till stor del
anpassat sig. Genom en medveten "europifiering" har området
homogeniserats: de unga generationerna är vana att tågluffa över
kontinenten, studera som utbytesstudenter och arbeta i
grannländerna.
Ryssland är inte formell medlem, även om detta betraktas mest
som en tidsfråga. Europas intressen i landet är så vida spridda och
så djupa att det för alla praktiska ändamål kan ses som styrt ifrån
Bryssel. Dock är dess miljöproblem, ekonomi, brottslighet och
etniska konflikter en ständig huvudvärk vilken tar mycket resurser
från andra europeiska projekt. England har till stor del blivit
europas blindtarm; en allt mer marginaliserad stat med svårartat
brain-drain till kontinenten.
EU är modulärt: den stora byråkratin har för att undvika
korruption delats upp i sektioner med vattentäta skott, och
tjänstemän och avdelningar omplaceras efter ett löpande schema.
Resultatet blir att komplexa ärenden vilka tar lång tid att sätta sig
in i och behandla tenderar att fördröjas, medan rutinärenden flödar
utmärkt.
Oceanien: USA, Japan och Korea
USA har lyckats att hålla ihop trots sin vikande del av
världsekonomin, huvudsakligen genom en ökad federalism. Landet
är till stor del Japans marknad, och exporterar främst tjänster och
know-how. Ett allt mer växande problem är ytterlighetsgrupperna
som frodas i det disillusionerade samhället; federala säkerhets- och
polisorganisationer lägger ned mer och mer energi på att spåra upp
dem för att förhindra terrorism och subversion.
Japan har lämnat undret bakom sig och blivit allt mer likt
västerlandet i sin ekonomiska situation. Nationalistiska grupper
skyller arbetslöshet och brottslighet på utländska influenser och
vill återgå till ett mer "rent" isolationistiskt Japan, men motverkas
av starka politiska och industriella intressen.
Korea, som till stor del byggdes upp av Japan och USA, förblir nära
knutet till de andra nationerna. Liksom Australien är det en viktig
gräns gentemot Sydostasien, men hårt bundet av avtal och
investeringar till Oceanien.
Oceanien är en omaka kombination av stater, utan egentligt mål
eller drivkraft annat än försvar gentemot det aggressiva
Sydostasien och det mäktiga Eurasien. Utan den yttre konkurrensen
skulle Japan och USA troligen vända sig inåt på grund av sina
interna problem, men nu tvingas de till sammarbete även om breda
lager inte ser någon fördel i detta.
Sydostasien: Kina, Thailand, Indonesien, Singapore,
Vietnam, Malaysia, Australien
Den grundläggande polariteten inom Sydostasien är mellan det
växande Kina och det västerländska Australien.
Kina är på god väg att bli världens största industrination, hårt
sammanhållet av Folkets Befrielsearmé men med växande
spänningar mellan de rika kustregionerna och det fortfarande
fattiga inlandet. Landet är fortfarande formellt en kommunistisk
stat, men i praktiken är det en blandekonomi inte alltför olik andra
nationers, även om den statliga inblandningen är mer märkbar.
Kina kan sägas vara ett mandarinvälde, där välutbildade
tjänstemän av europeiskt snitt planerar och organiserar samhället.
De sydostasiatiska randstaterna utgör bryggan mellan Kina och
Australien; de är mer västorienterade än Kina men har samtidigt
ytterst täta förbindelser med Kina. Indonesien utgör en viktig del
av sydostasien, men dess muslimska befolkning har lett till
politiska problem inom blocket när det gäller behandlingen av
arabvärlden. Australien är Sydostasiens teknologiska innovatör,
även om dess uppfinningar och produkter tillverkas i Indonesien
och Malaysia och säljs i Kina. Landet är dessutom en brygga till
Oceanien, vilket har lett till vissa inre slitningar mellan nord och
syd.
Tillväxtpotentialen är enorm: blocket skulle utan tvekan kunna bli
den globalt dominerande kraften om det inte hade så många
interna problem (de andra blocken ser naturligtvis gärna att detta
fortsätter). Sydostasien hålls tillbaka av befolkningsutvecklingen,
stora miljöproblem, slitningar mellan väst-influerade och asiatiska
tankesätt, åtskilliga minoritetsgrupper som motarbetar blockets
enhet samt en avsaknad av en klar administrativ struktur; av
blocken är sydostasien det minst fast organiserade.
Internationell Politik
Den internationella politiken domineras av blockens interaktion;
den mesta verksamheten handlar om att undvika konflikter, och
gemensamma aktioner när det krävs. Internationella organ som FN
har fått ökad vikt, eftersom de erbjuder lämpliga forum för
diskussion och gemensam handling (många oberoende stater
hävdar att FN är en ren marionett till blocken).
Teknik
Den snabba tekniska utvecklingen under det sena 1900-talet ledde
till en motreaktion, baserad på de problem som uppstod vid ett
okritiskt accepterande av nya tekniker: arbetslöshet, ökade klyftor
mellan välutbildade och lågutbildade, säkerhetsproblem,
internetberoende och olika hälsoproblem. För att skydda samhällets
struktur och medborgarna har därför de flesta länder börjat
försöka kontrollera vad ny teknik används till, och noga specificera
vilka forskningsriktningar som är önskvärda. Målet är att
kontrollera teknologin och dess konsekvenser för att undvika
oönskade sidoeffekter.
En praxis som tillämpas inom handelsblocken är kravet på
konsekvenspecifikationer för introduktionen av ny teknik och vid
ansökan om forskningsanslag. Förutom
miljökonsekvensbeskrivningar har även
socialkonsekvensbeskrivningar och
ekonomikonsekvensbeskrivningar införts: om ett projekt skall
godkännas måste det ha acceptabla miljömässiga, sociala och
ekonomiska konsekvenser. Forskare har i ökad grad gjorts
ansvariga för sina forskningsresultat, vilket har gjort att politiska
hänsyn har börjat krypa in på olika forskningsområden.
Det pågår naturligtvis fri forskning och teknisk utveckling på
många ställen, både i de oberoende nationerna och i tysthet inom
handelsblocken. Detta uppfattas dock som ett hot, och blocken har i
flera steg försökt genomdriva teknologiska ickespridningsavtal för
att förhindra utvecklingen av disruptiva teknologier.
Ett område där mycket pengar har satsats och viktiga resultat
gjorts är ekologi, klimatforskning och miljövård. En grundläggande
förståelse för hur ekosystem fungerar och förändras har utvecklats,
vilken används för miljövård och restauration. Det börjar i
praktiken bli möjligt att återskapa tidigare ekosystem där de
försvunnit eller förstörts, även om det kräver enorma
arbetsinsatser. Planer för att aktivt justera klimatet i mer naturlig
riktning (t.ex. minska drivhuseffekten genom kontrollerade
algblomningar startade med konstgjorda järn-utsläpp) har
diskuterats, även om inga beslut har tagits.
Miljö
Miljöfrågorna har stor politisk vikt; att inte helhjärtat stödja dem är
suspekt.
Planekologi, miljöargument används för att hlla ned, miljöörelsen
som kyrka, mot konkurrenter, befolkningsökning, ekoengineering
Samhälle
gerontokrati, meritokrati
Kultur
Det existerar ingen global kultur, även om internationella kontakter
naturligtvis är starka.
nationella kulturer
Eftersom mycket av den fria tekniska och naturvetenskapliga
forskningen har kontrollerats, har den akademiska humanismen
fått en bättre ställning. Humanistiska och sociala studier anses
nyttiga eftersom de stärker den nationella och kulturella
kunskapen.
media propaganda, problemfomulering, stora konsortier
Hot
De två hot som dominerar är miljön och säkerheten.
Efter de globala miljöförändringarna i början av 2000-talet och
lokala katastrofer är världsopinionen starkt motiverad att undvika
vidare miljöförstöring. Trots stora åtgärder är situationen
fortfarande inte säker, och det finns en allmän oro för resursbrist
och nya miljökatastrofer som förstärker viljan att skapa
internationell kontroll över utvecklingen.
Säkerheten är det verkligt stora hotet, på flera skalor. Globalt finns
oron för handelskrig och "ekonomisk kapprustning" som bryter den
nuvarande balansen och leder till radikala sociala förändringar och
miljöproblem. Mer lokalt är de transnationella organisationerna
mycket motiverade att bekämpa subversiva element och bevara
den interna säkerheten. Hemligstämpling, jakt på radikaler,
brottslingar och terrorister är vanliga. Internationella "wars on
drugs" uppmuntras.
Möjligheter
Den starka visionen är en stabil värld med hållbar utveckling, en
dräglig levnadsstandard för en stor del av mänskligheten och hög
sysselsättning, utan kraftiga språng eller oväntade sociala
utvecklingar. Denna vision är åtminstone delvis inom räckhåll;
svagheten är att det är svårt att gå hela vägen, eftersom den
stabilitet som eftersträvas också hindrar utvecklingen.
Rymdteknologi är ett område där detta scenario ligger före de
andra. Intresset för jordövervakningssateliter, kommunikationer
samt på lång sikt rymdindustri är högt, och alla tre handelsblocken
har välutvecklade rymdprogram (delvis en statusfråga, i likhet med
kalla krigets rymdkapplöpning). Om inte den ekonomiska
situationen förändras är det möjligt att en verklig rymdkolonisation
kan inledas.
Framtid
Världen i detta scenario är inte stabil; maktbalansen mellan
blocken kommer efterhand att förskjutas och det räcker med att en
part släpper tyglarna om sin ekonomiska utveckling för att
dödläget ska förvandlas till en vild jakt på ekonomiska fördelar.
Sydostasien har starka inre spänningar och Indonesien kan mycket
väl visa sig vara dess svaga punkt: om arabvärlden skulle öppet gå
emot handelsblocken finns det en viss risk att Indonesien skulle
ställa sig på deras sida emot Sydostasien vilket skulle leda till en
djup kris. Dessutom kan det visa sig omöjligt att hålla tillbaka
Indien i det långa loppet; en rent indisk ekonomisk expansion
skulle rubba maktbalansen för mycket. Slutligen så kvarstår risken
för att oväntade tekniska eller vetenskapliga landvinningar trots
alla ansträngningar förändrar samhällena.
Blocken är medvetna om att världsordningen är bräcklig, och gör
därför sitt bästa att befästa den. Detta skjuter upp sammanbrottet,
men gör det troligen mer drastiskt när det väl kommer. Vad som
sker då är svårt att avgöra, men ett globalt handelskrig där alla
konkurrerar med alla är inte orimligt. En annan möjlighet är en
plötslig och kanske våldsam övergång till en situation mer lik
scenariot "Riv Pyramiderna" när de gamla maktstrukturerna
plöstligt kollapsar på en fri världsmarknad.
Vinnare
Tjänstemän, agenter och "Shadowrunners", extralegala operatörer
som sponsras av olika organisationer för att göra det smutsiga
arbete som krävs för att bibehålla status quo.
Förlorare
De små staterna och företagen, vilka inte kan hävda sig mot
handelsblocken och storföretagen som samarbetar med dem.
Transhumanismen
Det här scenariot är utan tvekan det mest transhumanism-fientliga
av de fyra scenariorna. Transhumanismens vilja att förändra
människan och befria sig från alla begränsningar är anatema mot
det dominerande säkerhets- och kontroll-tänkandet. Forskning om
många transhumanistiska hjärtefrågor är i praktiken omöjlig, och
de transhumanistiska idéerna betraktas som subversiva. Det är inte
orimligt att transhumanismen tar sin tillflykt till de oberoende
regionerna eller går under jorden. I vilket fall som helst är dess
inflytande och utvecklingsmöjligheter klart begränsade.
Riv Pyramiderna
Antagande
Samhället misslyckas med att kontrollera den teknologiska
utvecklingen, och de resulterande förändringarna sopar undan de
gamla samhälls- och makt-strukturerna när de inte lyckas anpassa
sig. Nya maktstrukturer uppstår, baserade på de grupper som är
väl anpassade eller lyckas anpassa sig till den nya tekniken.
Resultatet är ett tvådelat samhälle, med en digital aktiv klass och
en passiv underklass.
Motto
"wannabee"
"Du kan om du vill"
Bakgrund
Världsekonomins globalisering, internationella datornät och
uppsnabbningen av utvecklingen har kört om de gamla
strukturerna. Digitala pengar rör sig blixtsnabbt, ospårbart och
internationellt, vilket totalt omintetgjorde många
beskattningsmöjligheter. Nya teknologier utvecklas och tas i bruk
snabbare än vad lagar och sociala system kan hantera, och när
dessa väl hunnit komma fram till ett beslut är det redan föråldrat.
Genom den nya tekniken och ekonomin får individer en
långtgående frihet, men de flesta kan eller vill inte använda den.
Samhällena i västvärlden har genomgått en djupgående förändring.
Statsnivån har försvagats eller försvunnit helt, medan lokal
(kommuner, delstater, städer) administration tar hand om
infrastrukturen och mycket av medborgarnas liv, och en global nivå
dominerad av en internationell kunskapselit dominerar ekonomin.
Kunskapseliten är flexibel, starkt motiverad att lära sig och
använda den nya tekniken och framför allt aktiv. Större delen av
befolkningen har blivit alltmer passiv, och tar vad den får utan att
höja sin ambitionsnivå. Kunskap är makt, men de flesta kan eller
vill inte söka kunskap.
Historia
2000 Digitala pengar används allt mer, framför allt för
betalningar över Internet. Privata valutor med säkerhet från vissa
företag eller i form av varor börjar förekomma på nätet; deras
legalitet och formella ställning är oklar, men i praktiken har de
många fördelar jämfört med de nationella valutorna.
2002 För att motverka växande arbetslöshet och
budgetunderskott börjar Europas stater omstrukturera sina
ekonomier, sälja av statliga monopol och skära ned ytterligare i
välfärdsstaten. Massiva folkliga protester i många länder leder till
segdragna konflikter på nationell och EU-nivå, vilket sinkar EU-
arbetet med flera år. "Restrukturalisterna" kämpar mot
"populisterna" i en alltmer smutsig politisk kamp, medan
förändringarna fortsätter i all tysthet.
2005 Den ökande användningen av digitala pengar för
skatteplanering och skattebrottslighet (understödd av spridningen
av privatekonomiska expertsystem som automatiskt flyttar
investeringar och digitala valutor till de nationer som är mest
ekonomiska för ögonblicket) har länge oroat amerikanska staten,
och ett lagförslag introduceras som förbjuder eller begränsar
digitala valutor, stark kryptografi och ekonomiska expertsystem för
privat bruk. Trots stora protester drivs det igenom, men
tillämpningen visar sig svår: dels har utbredningen av systemen
underskattats, dels sprids kännedomen om flera kryphål på
internet redan före lagen godkännts, och dels avslöjas att flera av
de ledande politikerna bakom lagen själva regelmässigt använder
liknande metoder. Fiaskot ger genljud över världen, och ett
motsvarande förslag i EU sänds omgående tillbaka för översyn och
blir sedemera låst i den alltmer paralyserande kampen mellan
restrukturalister och populister.
2006 Kina ingriper mot vad som kallas "destruktiva
kapitalistiska element", resultatet blir vida spridda oroligheter i
kustområdena och en kapitalflykt av sällan skådat slag. Situationen
blir allt mer extrem när det ekonomiska kaoset sprider sig, och
plundringar och uppror utvecklas när fattiga från inlandet
strömmar mot kusten. Situationen glider allt mer ur Pekings
händer. Under loppet av tre år upplöses Kina i kampen mellan olika
krigsherrar, och de interna konflikterna spiller delvis över till
grannländerna speciellt sedan Taiwan går in i striderna. Under de
kommande åren kommer hundratals miljoner människor gå under i
de uppblossande interna konflikterna eller deras följdverkningar i
regionen. Resten av världen kan inte ingripa mot det väldiga
kaoset, utan ger tafatt humanitär hjälp när den kan.
2007 Efter USAs och EUs misslyckade försök till kontroll av
digitala valutor, och de dramatiska demonstrationerna av hur
snabbt kapital och investeringar kan flyttas undan oro och
instabilitiet som skedde i asien, framstår det alltmera klart att
stater inte längre kan kontrollera flödet av pengar och den
internationella ekonomin. Samtidigt har de traditionella
storföretagen allt mer problem med stenhård internationell
konkurrens från unga, flexibla nätverkade företag som kan dra
nytta av nya nischer, nya tekniker och röra sig snabbare än de
gamla. Den traditionella ekonomiska och politiska strukturen börjar
lösas upp i västvärlden.
2010 Genom utvecklingen av "micromanufacturing" kan
många varor produceras lokalt i minifabriker/affärer; endast
standardiserade råvaror behöver transporteras. Detta
revolutionerar först klädbranschen och efterhand allt fler områden
genom en kraftig uppsnabbning av produktionen och minskning av
lager-, transport- och import-kostnaderna. Standardvaror blir
betydligt billigare. Sekundäreffekterna sprider sig i ekonomin, bl.a.
genom rationaliseringar av transportväsendet, miljöförbättringar
och det gradvisa försvinnandet av fabriker. Detta, kombinerat med
andra tekniker för radikala produktionsökningar, blir sista spiken i
kistan för den gamla tillverkningsindustrin.
2011 Genom kraftigt minskade skatteintäkter befinner sig de
flesta väststater på ruinens brant. Företagssponsring håller mycket
av lokalstyret och den lokala infrastrukturen uppe;
levnadsstandarden är ofta hyfsad. Vissa regioner (t.ex.
universitetsorter) blomstrar upp när välavlönade och välutbildade
flockas till dem, medan andra sluter sig inåt; lokala
självständighetsrörelser, ofta med ultranationalistiska tendenser
sprider sig över världen. Påven fördömmer globaliseringen och
marknaden.
2013 Ett taktiskt kärnvapen detoneras i Tallin efter att en
terrorgrupp försökt utpressa stadens styrande. Detonationen
ödelägger delar av staden och dödar över 100.000 människor
direkt eller indirekt. Trots allmänna krav på en säkrare värld
tvingas experter medge att det är nästintill omöjligt att skydda sig
mot storskalig terrorism.
2015 En självreplicerande nanomaskin konstrueras för första
gången av ett forskningsbolag i Milano. Nanoteknologin förutspås
en lysande framtid av industribedömmare, och investeringarna i
området ökar lavinartat.
Världsbild
I detta scenario finns det två starka världsbilder: den optimistiska,
ambitiösa "du kan om du vill" hos den digitala eliten, och den
pessimistiska "kan inte, vill inte, orkar inte" hos resten av
befolkningen.
För den digitala eliten är ambition, öppenhet och flexibilitet
honnörsord. Den har nått sin position genom att tillämpa dem, och
erkänner inte att det skulle finnas några hinder för alla andra att
tillägna sig dem. Kunskap är makt, och det är bara att ta för sig av
den fria kunskapen på Nätet. Den digitala världen har blivit det
centrala paradigmet: information är verklighet, världen är virtuell
och föränderlig. Samtidigt finns det en oro för att komma efter, att
bli utkonkurerad av smartare ungdomar och kollegor, vilken driver
på självutvecklingen.
För den stora massan är den digitala klassens optimism ett hån:
"det är lätt för dom att säga". En stor del känner sig nedtryckta,
onödiga och ignorerade, och vänder sig bort från självutvecklings-
etoset. Detta motverkar genom jantelagen andras vilja att utvecklas;
varför anstränga sig, man är ändå inget värd, och de som försöker
gör sig mest till. Resultatet blir en ond cirkel, där få motiveras att ta
tag i sina liv och utvecklas, vilket leder till en frånvaro av
förebilder och ökade klyftor, vilket gör att motståndet mot "dem"
ökar, vilket ytterligare minskning av motivationen att överbrygga
klyftorna. Istället för den globala världen vänder man sig mot det
lokala och traditionella; den egna gruppen uppvärderas på andras
bekostnad, och hembygdsfascism sprider sig.
Ekonomi
Ekonomin är global och fri; internationella organisationer och
företag etablerar sig i regioner där lagar, skatteregler och
förhållanden passar dem, och flyttar vidare när de inte längre gör
det.
Under början av 2010-talet dog de sista klassiska storföretagen ut
på grund av sin stelhet. I deras ställe finns flexibla bolag
sammanhållna till stor del av informationsteknologi, där de olika
modulerna kan vara utspridda över hela världen. I övergången
2010 slogs hela industrier ut, t.ex. beklädnadsindustrin, för att
ersättas av råvaruprodktion, mikrotillverkning och
design/utveckling. Med hjälp av mikrotillverkningen behövs bara
råvarorna i lämplig halvfabrikat-form och ritningar på produkten.
Internet är den verkliga ekonomiska knutpunkten. Under noll-talet
utvecklades standarder och normer för digitala transaktioner, vilka
gradvis har förfinats. Kontanter är numera ovanligt, medan digitala
pengar har blivit oerhört flexibla. Dessutom har Nätet blivit det
dominanta mediumet för alla former av kommunikation och
informationslagring.
Mikrofabriker och besläktade tekniker har skapat lokalindustrier,
vilka lätt kan ställa om produktionen till helt nya områden när ett
behov dyker upp. Dessa industrier hyrs in av de internationella
bolagen som tillhandahåller ritningar, expertis och order. Tyngre
industrier vilka inte kan ändra produktion och utvinning av
naturresurser är mer stabila, och omges ofta av lika stabila
samhällen: lokalsmhället förändras med de lokala företagen.
Den teknologiska utvecklingen har lett till genombrott på en rad
områden, vilket utnyttjats av företag som snabbt dragit nytta av
dem; steget från grundforskning till tillämpning och produkt har
minskat betydligt. Bioteknologi, informationsorganiserande system,
kunskapsmjukvara, intelligensförstärkande agenter, nanoteknologi,
enhanced reality, mobila och distribuerade system, evolutionär
programmering och industriella mikrokretslopp utgör bara några
av de nya marknader som snabbt utvecklats. De får snabbt
genomslag i den digitala klassen, och läcker sedan ned till resten av
mänskligheten efter ett par år.
Samtidigt har de tekniska framstegen lett till en vida utbredd
arbetslöhet. På samma sätt som jordbrukets mekanisering gjorde
att bara 2% av befolkningen behövde vara jordbrukare (mot
närmare 90% innan) had den nya tekniken gjort att industrin
kraftigt minskats och rationaliserats utan att produktionen
minskats. De nya arbetstillfällena ligger i den digitala sektorn, där
information, kreativitet och kunskap är råvarorna. Eftersom relativt
få lyckats omskola sig till detta område från den industriella
sektorn kvarstår en stor arbetslöshet, kombinerad med ett växande
antal pensionärer. Försöken att öka sysselsättningen har till stor del
misslyckats eftersom de inte lyckats överbrygga den växande
klyftan mellan de optimistiska digitala (vilka lider av
arbetskraftsbrist, vilket motiverar till utvecklingen av fler AI-
hjälpmedel för att täcka bristen) och resten av mänskligheten.
Den stora gruppen sysslolösa (vilken också inkluderar en växande
skara pensionärer) fyller egentligen ingen ekonomisk nisch; de kan
inte producera något lika ekonomiskt som den moderna industrin,
de konsumerar visserligen men till stor del finansieras detta av
marknaden. Resultatet har blivit en kultur dominerad av "bröd och
skådespel": sponsrad mat och husrum, lotterier, interaktiva
tvåloperor och andra förströelser. Till stor del tar de vad de får,
eftersom de är medvetna om att de egentligen inte behövs; denna
medvetenhet bidrar till deras hjälplöshet.
Politik
Politiken har två skarpt åtskilda nivåer: den globala nivån, där
inflytelserika grupper med globalt problemformuleringsprivilegium
formar framtidsvisionerna och internationellt kapital rör sig, och
den lokala nivån, där småindustrier och den stora massan lever.
Nationell
I Europa och Amerika är den lokala nivån dominerad av vilka
investeringar och vilket stöd olika företag gör, samt
maktgrupperingar med lokalt stöd. Vissa regioner blomstrar genom
internationella investeringar, vissa förfaller i arbetslöshet och
avfolkning, vissa blir mer agrara men de flesta håller en hyfsad
standard eftersom det är en dålig investering att låta dem förfalla.
Mycket av vad som tidigare var tredje världen har blivit
"marknadskolonier" på samma sätt som västerlandet delats upp på
regioner; kvar finns stora "bortglömda" områden med svag
ekonomisk ställning.
Istället för genom obligatoriska skatter har ett "dricks-system"
utvecklats, där sociala och ekonomiska normer utan formell makt
anger hur mycket ett företag eller en organisation bör betala till
regionerna det är verksamt inom (och ofta till miljö och
infrastruktur). Att inte betala "dricksen" är att förlora goodwill och
riskera försämrad service; vissa grupper på nätet har tagit till sin
uppgift att spåra upp och offentliggöra hur mycket olika företag
betalar, vilket ökar efterlevnaden av dricks-systemet och
samordnar hur mycket som betalas.
Region-nivån är starkt motiverad att behålla lugnet, eftersom
kriser och upplopp lätt kan leda till att investeringarna försvinner
till ett lämpligare ställe.
Vissa länder, som hade svaga ekonomiska band med
världsekonomin före de drastiska händelserna kring 2010 har
överlevt tämligen oförändrade. De flesta av dessa är
underutvecklade diktaturer eller isolerade nationer som Mongoliet
eller Albanien. Vanligen är de relativt slutna inåt, även om vissa
har delvis släppt in internationellt kapital med vissa starka
restriktioner. De senare har ofta ekonomier som aldrig hann ta
steget till en informations och internet-ekonomi, och nu isoleras av
sin tröghet när den globala marknaden accelererar.
Internationell
Nätet utgör den verkliga internationella nivån. De tankar som
sprids på Nätet får genomslag över hela världen: de som kan få
fram sina åsikter på det har det globala
problemformuleringsprivilegiet.
I stort sett alla i någorlunda välutvecklade regioner har tillgång till
Nätet och informationen på det, men användningen skiftar. En stor
del av befolkningen nöjer sig med att använda det till
underhållning (istället för tv) och vardagliga göromål, medan vissa
använder det som en ofantlig kunskapsreserv, utför sina arbeten
via det och deltar aktivt i de debatter som formar den lokala och
internationella politiken. Skillnaden är en fråga om utbildning,
intresse och ambition snarare än ekonomi.
Teknik
Teknologiskt sett är detta scenario det mest avancerade på flest
områden. Under 2000-talet har en mängd tekniker som
utvecklades under det sena 1900-talet tillämpats, och flera nya har
snabbt gått från teori till marknad.
En av de bidragande faktorerna till uppsnabbningen har varit
informationstekniken vilken gör det möjligt inte bara för forskarna
att samordna sig utan också för företag att snabbt upptäcka
intressanta möjligheter, testa dem, bygga prototyper och
marknadsföra dem. Inga vetenskapliga tidskrifter ges år 2017 ut i
pappersform (detta upphörde kring 2003; normala tidningar tog
steget först tio år senare), och resultaten lagras upp i stora
databaser vilka säljs av vetenskapsinformationsbolag.
Mycket av den tekniska utvecklingen har varit inriktad mot
informationsteknologi. System för att söka, filtrera, organisera och
förstå information, förstärka användarens effektiva intelligens och
minne, utveckla ny mjukvara, sprida beräkningar via Nätet,
datorsäkerhet, kryptografi och säkra transaktioner är fortfarande
ett hett område, även om marknaden år 2017 börjat mogna något.
"Enhanced reality" (virtuella scener överlagrade på den verkliga
världen), "wearables" (datorer som delar av kläderna) och
"ubiquitious computing" (billiga mikrodatorer dolda i nästan allting,
samverkandes till att skapa en "smart miljö") hör till vardagen för
den digitala klassen.
Mikrofabrikerna har lett till ett helt nytt område, design av
mikroindustrier där tillverkning och återvinning kombineras på en
lokal skala, ofta drivna av lokala energikällor. De kan tillverka allt
mer sorters produkter, och med introduktionen av mogen
nanoteknologi någon gång i slutet av 2020-talet förväntas de kunna
tillverka *allt* som normalt behövs i ett bostadsområde.
I takt med att tekniken accelererar ökar också riskerna för olyckor,
terrorism och oväntade sidoeffekter. Allt fler människor försöker
hitta sätt att skydda sig, och kolonier i omloppsbana diskuteras
seriöst som en tillflyktsort från faror eller lämpliga platser för
riskabel forskning. Hittils har dock rymden inte använts till mer än
kommunikationer; inget industrikonsortium har hittils lyckats
samla ihop tillräckligt med kapital för att bygga en större
rymdkoloni, även om många hävdar att detta är en tidsfråga.
Miljö
Efter nationalstaternas sammanbrott finns det ingen stark regional
miljösammanordning. Många områden håller relativt låga miljökrav
i hopp om att attrahera industrier, medan andra profilerar sig med
hög standard på miljön. Den digitala klassen har råd och intresse att
bry sig om miljövård, vilket leder till att populära regioner får god
miljövård och kraftiga ingripanden sker i de frågor där
miljöorganisationer lyckas skapa en opinion. Djupare samordning
saknas dock, vilket leder till problem med spridning av
miljöproblem från ett område till ett annat och avsaknad av globala
handlingsplaner mot globala problem som växthuseffekten.
Kultur
Splittringen mellan de de olika grupperna har lett till en kulturell
splittring. Å ena sidan existerar en internationaliserad kultur,
spridd via Nätet, å andra sidan ett otal lokala och nationella
kulturer. Dessa interagerar knappt.
Hot
Det som många fruktar är den nya terrorismen. Den enorma klyftan
mellan kunskapseliten och resten av folket föder avund och vrede;
detta motiverar både enstaka vilda attacker mot symboler för den
globala marknaden och mer genomtänkta angrepp mot
nyckelpersoner, anläggningar och organisationer. Den gamla vålds-
inriktade terrorismen finns kvar, men också nya metoder har dykt
upp som Nät-terrorism, desinformation och biologisk, kemisk och
nukleär terrorism, och det är bara en tidsfråga innan nanoteknologi
finner användning som terrorvapen. Det är svårt att förhindra
många attacker eftersom de sker med förödande kraft utan
förvarning; detta föder en växande paranoia i samhället. Många av
de mest inflytelserika personerna skyddar sig genom att hålla en
låg profil: var de befinner sig fysiskt är hemligt, men de håller
kontakten via nätet och telepresence.
Ett annat hot är lokala sammanbrott. Det förekommer att en region
misslyckas och bryter samman ekonomiskt, eller att ökande våld
leder till att investeringarna flyttar. Resultatet blir en ond cirkel:
utan internationell support försämras situationen, våld brer ut sig,
de som kan lämnar området, detta försämrar situationen osv.
Resultatet blir att regionen isoleras och tappar större delen av sin
ekonomi. Ofta förvandlas de till stridszoner mellan lokala
krigsherrar eller nationalistiska grupper. Processen är i stort sett
irreversibel, eftersom världssamfundet sällan går in för att stoppa
utvecklingen eller bygga upp regionen efteråt (det finns bättre
investeringar på andra platser), vilket gör att den aldrig kan
komma ifatt i utvecklingen.
Möjligheter
Mänskligheten har större frihet nu än någonsin tidigare. I princip
kan mer än hälften av mänskligheten genom Nätet få tillgång till
nästan vilken information som helst eller göra sin stämma hörd
utan risk för censur. Politiskt förtryck blir allt mer ovanligt
(eftersom det är dåligt för affärerna) och det är i praktiken möjligt
att enkelt flytta till en annan del av världen. Socialt är det möjligt
att avancera helt beroende på ens egen ambition, kunskaper och
färdigheter utan hänsyn till kön, kultur, ålder eller ras. Tyvärr tar
inte de flesta tillvara på dessa möjligheter, utan håller sig själva
instängda i resterna av det gamla sociala systemet. Burdörren är
öppen, men burens invånare har ännu inte förstått det.
Världen är till största delen fredlig. De kvarvarande staterna är
medvetna om att inleder de konflikter kan de räkna med att
mycket av de investeringar som gjorts i dem snabbt försvinner, och
att de inte kan dölja orsaken till detta för sina medborgare på
grund av de globaliserade media. Regionerna är ännu mer under
den internationella nivåns inflytande, och saknar resurser till större
konflikter. Däremot förekommer en del kroniska konflikter i stater
och regioner som marknaden sedan länge gett upp om, t.ex. det inre
av fd. Kina. Konflikterna pågår där år efter år utan ljusning, men
kan inte längre sprida sig.
Teknologiskt står världen inför en alltmer accelerande utveckling.
Nanoteknologi och nya rön inom artificiell intelligens kommer utan
tvekan att leda till radikala nya tillämpningar som kommer att
accelerera utvecklingen ytterligare och sätta den digitala klassens
anpassningsförmåga på svåra prov. Dessa nya tekniker lovar det
slutliga steget bort från industrisamhället, in i en värld där materia
är lika formbart som mjukvara och i stort sett allting kan ha
inbyggd intelligens; en verkligt magisk värld i Arthur C. Clarkes
mening: "tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från
magi".
Framtid
Den accelererande utvecklingen gör framtiden en aning skakig men
optimistisk. Många i den digitala klassen gör sitt bästa att anpassa
sig för de radikala möjligheterna de ser är under utveckling och
som kommer att förändra dem, deras samhälle och mänskligheten
totalt. Den stora massan är inte medveten om detta, och kommer
troligen att ånyo bli tagen på sängen.
Det stora frågetecknet är huruvida fler människor kan bli delaktiga
i den digitala klassens liv. Den digitala klassen välkomnar alla som
orkar ta sig in, men ju snabbare den utvecklas destå svårare blir
det. Exponentiell utveckling leder också till att skillnader växer
exponentiellt. Om de utbildningsinsatser och försök till social
motivation som faktiskt görs skulle börja bära frukt kan kanske
klyftan delvis överbryggas; detta skulle röra världen mer i riktning
mot scenariot Smältdegeln. En annan möjlighet är bildandet av en
mellan-grupp, som drar nytta av den existerande infrastrukturen
och utvecklingen men inte lyckas hinna ifatt den nuvarande
digitala klassen; resultatet skulle kunna bli ett tredelat
världssamhälle, där de olika delarna rör sig på alltmer olika kurser.
Vinnare
Internet-entreprenörer, konsulter och forskare. Alla som kan surfa
på den accelererande vågen.
Förlorare
Politiker, medelsvensson. Alla som föredrar trygghet framför frihet.
Transhumanismen
Kunskapseliten är till stor del de facto mermänniskor, starkt
motiverade att utveckla sig för att klara sig i konkurrensen. Med
hjälp av informationsteknik, intelligensförstärkning och
nanoteknologi håller de på att accelerera utvecklingen allt mer.
Transhumanistiska idéer passar in aldeles utmärkt med de
dominanta attityderna. Problemet är att större delen av
mänskligheten inte delar dem, och inte till fullo kan dra nytta av
den accelererande utvecklingen. Risken är att Singulariteten bara
omfattar en liten del av befolkningen.
Rekursiv Paralys
Antagande
Samhället anpassar sig till teknologin och anpassar teknologin för
sina behov. Detta sker inom ramen för en rörelse mot ett både mer
småskaligt och samtidigt mer internationellt samhälle. För att
motverka denna paradox och hantera den ökade komplexiteten
utvecklas nya sociala instutioner och organisationer, vilka ökar
komplexiteten ytterligare. Resultatet är ett halvt paralyserat men
välmenande samhälle.
Motto
"Mer komplexitet löser problemet"
"Tänk globalt, agera lokalt"
Bakgrund
Samhället i västvärlden har blivit mycket mera lokalt och
internationellt: å ena sidan spelar beslut i FN, EU och federala organ
en ökad roll på den lokala skalan, å andra sidan har det lokala
självbestämmandet också ökats. Samhället består av
sammanflätade hierarkier, från FN över EU, stat, landsting och
kommun till kommundelsnämd, där beslut och information flödar
vertikalt via modern informationsteknik, men den horisontella
kontrollen är mer bristande. Resultatet är en västvärld av regioner,
statsstater, lokalsamhällen och organisationer. Minoriteter och
lobbyingrupper har fått ökat inflytande, och skillnaderna mellan
olika samhällen har accentuerats.
Historia
2000 En längre tids ekonomisk uppgång inleds. En av de
bidragande faktorerna är kommersialiseringen av Internet under
0-talet, som verkligen tar sin fart iochmed utvecklandet av
förbättrade protokoll som möjliggör säkra transaktioner,
autentifiering av meddelanden (vilket i sin tur leder till att digitala
filer börjar betraktas som urkunder) och alltmer spridda
innehållsklassificeringssystem. Internet II, det oberoende
universitets- och industri-nätet som började utvecklas under 90-
talet blir en förebild för flera moderna sub-nät vilka efterhand blir
dominerande i nät-trafiken. Det anarkistiska original-nätet
kvarstår, men får en allt minskande social och ekonomisk
betydelse.
2007 Spridningen av telecommuting och utlokalisering ger
upphov till en småstadsrennäsans i Europa och Amerika. När
kontorsarbete inte längre behöver utföras i storstäderna väljer
många att flytta till angränsande småstäder och ytter-förorter.
Detta leder dels till en gradvis förslumning eller nedgång av de inre
storstadsregionerna, dels till en ökande betydelse av lokala sociala
nätverk.
2009 Kraftiga gängstrider i hela USA, vilka föranleder kraftiga
federala insatser. Många mindre samhällen och orter börjar alltmer
beväpna sig för gemensamt skydd. "Gillesrörelsen" uppkommer,
vilken betonar den lokala sociala samanhållningen. Den korsar snart
Atlanten till Europa, där den får en fredligare framtoning: målet är
att skapa välfungerande lokalsamhällen kapabla att sköta många
lokala funktioner (t.ex. grannsamverkan, barnpassning eller
gemensama terminalstugor) i samarbete med kommunala, statliga
eller överstatliga organisationer.
2011 Europeiska Unionen blir en faktisk verklighet, även om
det resulterande fördraget är såpass komplext att tjänstemän
kommer att hållas sysselsatta under det kommande decenniet med
att tolka det. I praktiken blir förändringarna relativt små.
2012 Efter en lång tid av långsam men metodisk
industrialisering och öppenhet sluter sig Kina plötsligt mot
omvärlden, troligtvis på grund av en intern konflikt i partiet.
Många av de hittils framgångsrika ekonomierna i Asien börjar
vackla på grund av osäkerheten om vad som skall ske; osäkerheten
bryter den långa ekonomiska uppgången även om den befarade
lågkonjunkturen visar sig mildare än väntat. Under resten av 10-
talet förblir Kina en gåta, isolationistiskt men allt mer
industrialiserat.
2013 USA brottas med regionaliseringen; den militanta
gillesrörelsen kombinerat med allt mer oberoende delstater ställer
hårda krav på den federala nivån. Landet blir alltmer
isolationistiskt.
2015 En serie revolutioner och sammanbrott sprider sig i
Afrika, där de gamla väst-orienterade eller väst-stödda regimerna
vacklar när en ung, välutbildad och självständig generation börjar
dra nytta av den nya tekniken och de ekonomiska framsteg som
skett i vissa regioner för att främja sina egna mål, och västerlandet
alltmer vänder sig inåt istället för att aktivt uppehålla de gamla
styrande.
Världsbild
Att skapa ett samhälle på en mänsklig skala har satts upp som ett
av de viktigaste målen både av medborgarna själva och politikerna.
Många söker sig bort från det gamla industriella nationalstats-
samhällena och dess uppenbara problem till ett småskaligt
tjänstesamhälle, som uppfattas som bättre på de flesta sätt. Den
inflytelserika unga generationen har vuxit upp med tanken "tänk
globalt, agera lokalt"
Samtidigt är man medveten om att samhället måste samordnas på
större skalor för att inte förlora i effektivitet och sammanhållning.
Därför försöker man med olika medel binda samman de lokala
grupperna, dels via informationsteknologi, dels genom
administration. En politisk vision med genomslagskraft är "en
fritidspolitiker i varje portuppgång" - politikerna ska finnas nära
folket, kunna fatta snabba lokala beslut eller kontakta högre
administrativa nivåer om det behövs.
Ekonomi
Den ekonomiska utvecklingen har varit god, men har efterhand
saktat av allt mer; hela västvärlden verkar ha drabbats av
"euroskleros", men i den nya sociala ordningen är detta inte lika
oroande som det skulle ha varit under 1900-talet: det är bättre
med hög sysselsättning och ett bra samhälle än effektiv konkurrens
och tillväxt.
Det är de små och verkligt stora företagen som blomstrat;
medelstora företag har slagits ut eftersom de inte kunde hantera
sin komplexa omvärld. Istället dominerar lokala tjänsteföretag och
flexibla, internationella storföretag som kan anpassa sig till/anpassa
de olika regelsystemen till sina behov.
Politik
Nationell
technoliberation
Internationell
Teknik
Under det sena 1900-talet började forskning styras mer politiskt i
vad som uppfattas som önskvärda riktningar. Detta minskade
stödet för fri grundforskning, och tillämpad forskning blev allt
viktigare. Iochmed övergången till ett allt mer lokalt
tjänstesamhälle och internets praktiska genombrott blev
inriktningen allt mer att finna teknik, metoder och i viss mån fakta
för att stödja de nya samhällsformerna.
I rörelsen mot ett lokalare samhälle fick de lokala högskolorna ökat
inflytande på de klassiska centrala universitetens bekostnad.
Istället för att satsa lika mycket på forskning satsade de på
utbildning och att knyta nära kontakter med det lokala
näringslivet. De stora universiteten finns kvar, och fungerar ibland
som egna samhällen, men har svagare band till resten av samhället.
Ett område där signifikanta framsteg gjorts är datorstött
sammarbete och människa-datorinteraktion. Målet har varit att
skapa system som är lätta, effektiva och bekväma att använda för
alla användare, och som stödjer sammarbete och social interaktion
via nätet. Verktyg för att bilda och upprätthålla virtuella samhällen
har utvecklats, och används framför allt på företagen för att
bibehålla en företagskultur även om de anställda telependlar.
Miljö
Kultur
Hot
Möjligheter
Framtid
Det västerländska samhället har låst sig i en trevlig form;
lokalsamhällen med starkare sociala band passar många människor,
men kväver också förändring.
Andra delar av världen
Gryning i sydamerika och Afrika?
Vinnare
Advokater, fritidspolitiker, fixare, troubleshooters
Förlorare
De som inte fattar systemet, radikalerna, de som avviker för
mycket.
Transhumanismen
Smältdegeln
Antagande
Motto
"Panta rei"
"Du *måste* vara fri"
Bakgrund
Historia
Marocco, Singapore genteknik
Världsbild
Ekonomi
Politik
Nationell
Internationell
Teknik
översättningsystem
Miljö
Kultur
Hot
Möjligheter
Framtid
Vinnare
Förlorare
Transhumanismen